Världens näst största ekonomi tappar fart. Kinas bruttonationalprodukt växte med 4,3 procent under andra kvartalet jämfört med samma period i fjol, en tydlig inbromsning från 5,0 procent under årets första kvartal, rapporterar SVT.
Under både prognoser och mål
Siffran var svagare än de omkring 4,5 procent som analytiker väntat sig, och det är den svagaste tillväxttakten sedan slutet av 2022, enligt South China Morning Post. Jämfört med föregående kvartal stannade tillväxten på 0,9 procent. För det första halvåret landade tillväxten på 4,7 procent, strax under regeringens officiella mål på mellan 4,5 och 5,0 procent för året.
Svag hemmamarknad och krisande bostäder
Bakom inbromsningen ligger framför allt en svag inhemsk efterfrågan. Kineserna håller hårt i plånboken, och de privata investeringarna är dämpade. Tyngst väger den utdragna kris i fastighetssektorn som pågått i flera år, sedan bostadspriser fallit och byggbolag hamnat i djupa problem. När en så stor del av hushållens sparande är bundet i bostäder som tappat värde blir försiktigheten stor, och den konsumtion som Peking hoppats ska driva ekonomin uteblir.
Exporten håller emot
Det som håller uppe siffrorna är i stället exporten, som visat sig förvånansvärt motståndskraftig trots handelskonflikter. Samtidigt pekar bedömare på att oljeprisuppgången i spåren av kriget mellan USA och Iran är ännu en motvind som tynger tillväxten. Bilden är alltså en ekonomi som lutar sig mot omvärlden medan hemmamarknaden hackar.
Betydelse också för Sverige
En långsammare kinesisk ekonomi är inte enbart ett kinesiskt bekymmer. Kina är en motor i världshandeln, och lägre tillväxt där kan dämpa efterfrågan på råvaror och slå mot exportberoende länder, Sverige inräknat. Frågan många ställer sig nu är om Peking svarar med nya stimulanser för att få fart på hemmamarknaden, eller låter ekonomin fortsätta luta sig mot exporten, med de risker det för med sig.
