Han var ung när uppdraget blev hans. Innan han ens hunnit bli vuxen hade "Adam" fått en roll i familjen som han beskriver som en sorts soldat – en pojke som skulle vakta släktens heder och hålla efter sina syskon, om det behövdes med våld. I dag ser han tillbaka på det med ånger.

Adam är anonymiserad, och därför återges här inga identifierande detaljer. Det är inte hans person som är poängen, utan det mönster han beskriver: hur barn fostras in i en kontrollerande ordning och lär sig att utöva makt över andra långt innan de förstår vad de gör.

En roll han växte in i

Enligt SVT:s granskning beskriver Adam hur pojkar tidigt formas för att försvara familjens anseende. Han berättar att han utförde handlingar han egentligen inte ville, men som omgivningens förväntningar gjorde svåra att vägra.

Det är just denna dubbelhet som experter återkommande lyfter fram. Organisationen TRIS – Tjejers Rätt i Samhället påpekar att en och samma person kan vara både utsatt och förövare: en pojke kan tvingas kontrollera eller utöva våld mot kvinnliga släktingar samtidigt som han själv lever under hot, tvång och begränsningar. Hedersförtryck handlar enligt TRIS i grunden om att begränsa framför allt unga kvinnor – deras klädsel, vänner, rörelsefrihet och rätt att själva välja utbildning, arbete och partner. Pojkarna görs till verktyg i den kontrollen.

Pojkarna som faller mellan stolarna

SVT:s granskning pekar på en obalans i samhällets skydd. Vid misstänkt hedersförtryck omhändertas en betydligt större andel av flickorna än av pojkarna, och Mikael Thörn vid Jämställdhetsmyndigheten kritiserar i reportaget bristen på stöd till pojkar och pekar på stora regionala skillnader. De exakta andelarna och antalen i granskningen bör verifieras mot myndigheternas egna underlag.

Problemet är inte litet. TRIS uppger utifrån sin forskning att en betydande andel unga lever under en så kallad oskuldsnorm, och organisationer i fältet har länge talat om att ett stort antal unga i Sverige lever med hedersrelaterade begränsningar. Uppskattningarna varierar beroende på definition och bör betraktas som ungefärliga.

Vägen ut

För Adam blev förändringen möjlig genom gruppverksamhet. Projektet Shanazi hjältar startade i Gävle och vänder sig till unga män. Metoden bygger på att tidigt utmana destruktiva mansideal och hedersnormer, och låta unga män bli förebilder för varandra. En studie från Högskolan i Gävle pekar på positiva effekter, både för deltagarna och i omgivningen.

Att öppna sig är ofta första steget. Adam beskriver hur han genom gruppen kunde börja tala om våld och känslor som tidigare varit förbjudet att ens nämna.

Vart kan utsatta vända sig

Den som lever under hot eller kontroll – oavsett kön – kan få stöd. Via Nationella stödtelefonen mot hedersförtryck finns flera vägar:

  • Rätt att välja: 020-57 70 70, dygnet runt, för alla oavsett kön och ålder.
  • TRIS: 010-255 91 91, med särskild kompetens för ungdomar.
  • GAPF (Glöm Aldrig Pela och Fadime): 070-000 93 28.
  • Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50, dygnet runt med tolkstöd.
  • Socialtjänsten i din kommun kan ordna samtalsstöd och skyddat boende.
  • Vid akut fara: ring 112.

Adams berättelse är en enskild röst, men den pekar på något större: att också pojkarna behöver en väg ut – från en roll de aldrig själva valde.