Frågan låter som om den borde ha ett ja eller ett nej: håller Golfströmmen på att kollapsa? Det den genomgång TT gjort visar är att svenska forskare inte ens är överens om hur frågan ska ställas.

Vilken Amoc pratar vi om?

Léon Chafik, oceanograf och klimatforskare vid Stockholms universitet, börjar med definitionen: "Det första är: vilken Amoc pratar vi om egentligen? Det finns olika sätt att definiera den matematiskt."

Det låter som en akademisk invändning men är det inte. Amoc, den atlantiska omvälvningscirkulationen, är inte ett rör med en flödesmätare på. Den kan avgränsas geografiskt på flera sätt och beräknas matematiskt på flera sätt, och olika val ger olika kurvor. Två forskare kan därför titta på samma hav och redovisa olika trender utan att någon av dem har fel.

Mätserien är kortare än fenomenet

Den andra förklaringen är rent praktisk. De första kontinuerliga mätningarna gjordes från 2004, längs en linje från Floridas kust till nordvästra Afrika. Ett ytterligare mätprogram tvärs över norra Atlanten kom 2014. Sekundära mätningar mellan Grönland, Island, Färöarna och Skottland finns sedan mitten av 1990-talet.

Mot det ställer Chafik systemets egen rytm: "De naturliga variationerna kan vara 30 till 50 år långa, eller längre."

Slutsatsen ger sig själv. En mätserie på tjugo år kan inte med säkerhet skilja en långsiktig försvagning från en nedåtgående del av en naturlig svängning. Det är inte en brist på kompetens utan på tid, och den bristen går inte att arbeta bort snabbare än kalendern tillåter.

Vad de faktiskt är oense om

Enigheten är större än rubriken antyder. Forskarna är överens om att en försvagad Amoc påverkar klimatet globalt, inte bara i norra Europa. De är också, enligt genomgången, eniga om hur mycket som fortfarande är osäkert.

Oenigheten gäller tre saker: om försvagningen pågår, när den i så fall slår igenom, och i vilken takt. Fabien Roquet, professor vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, står för den försiktiga hållningen. Albert Norström, docent vid Stockholm Resilience Centre, är den tredje forskaren som medverkar i genomgången.

FN:s klimatpanel bedömer att en kollaps sannolikt inte inträffar före 2100.

Varför det spelar roll hur det beskrivs

En osäkerhet av det här slaget är svår att rapportera om utan att förvanska den. Skriver man "forskare varnar för kollaps" försvinner osäkerheten. Skriver man "forskare oeniga" låter det som om ingen vet något, trots att de är överens om både konsekvenserna och om var kunskapsluckorna finns.

Vi anger inga sannolikheter i procent, inga tidsspann för en möjlig kollaps och inga gradtal för hur mycket Nordeuropa skulle kylas, eftersom sådana uppgifter inte framgår av den källa vi läst.