Svensk försvarsindustri har levt med en hotbild i decennier. Det nya, enligt branschen själv, är inte att hotet finns utan att motparten verkar villig att ta större risker för att förverkliga det.

"Det är en försämring"

Säkerhets- och försvarsföretagen, SOFF, beskriver läget i SVT som försämrat. Organisationens generalsekreterare Robert Limmergård säger att det handlar om en försämring, och att man är van vid att det alltid finns en hotbild mot medlemsföretagens verksamhet, men att de senaste tidens agerande, där någon tar större risker, har förändrat beteendet och gett en tydligt högre vaksamhet.

Tyngdpunkten ligger enligt SOFF på desinformation och cyberangrepp snarare än på fysiskt våld. Det är en viktig precisering. Ett angrepp mot ett försvarsföretag behöver inte se ut som sabotage för att göra skada: en läckt leverantörskedja, ett manipulerat narrativ om en produkt eller ett intrång i ett konstruktionssystem påverkar leveransförmågan utan att någon behöver ta sig in genom en grind.

Saab: enorm förändring sedan kriget började

Saabs vd Micael Johansson beskriver skiftet i praktisk drift. Han talar om en enorm förändring i hur bolaget hanterar hotbilden mot sina anläggningar, mot sin personal och så vidare sedan kriget började.

Det är ett ovanligt konkret uttalande från en industriledare. Det som beskrivs är inte en riskanalys i en årsredovisning utan bemanning, tillträdeskontroll och rutiner kring anställda, alltså kostnader som ligger utanför själva tillverkningen och som växer så länge läget består.

Den danska kopplingen

Bakgrunden är delvis dansk. Den danska säkerhetstjänsten har nyligen redovisat ryska planer på sabotage mot dansk försvarsproduktion med koppling till Ukraina. Många av de berörda företagen i båda länderna har just ukrainska förbindelser, vilket gör kopplingen mellan leveranser till Ukraina och exponering för påverkansförsök direkt snarare än teoretisk.

Säkerhetspolisen bedömer att Rysslands hållning är mer risktagande och aggressiv. Samtidigt gjorde Säpo bedömningen att de senaste händelserna i Tyskland inte höjde den specifika risknivån för Sverige. Den distinktionen är värd att hålla isär från larmet i övrigt: branschen ser en försämring i sin vardag, medan myndigheten inte har justerat upp den svenska nivån på grund av just de tyska händelserna.

Vi anger inga uppgifter om antal incidenter, drabbade företag eller kostnader, eftersom sådana siffror inte framgår av den källa vi läst.