Vägen utanför en skola är den plats i trafiksystemet där marginalerna är minst. Barn korsar den utan att titta, de kommer fram mellan parkerade bilar, och de är för korta för att synas över en motorhuv. Ändå är det just där en av de större kartläggningar som gjorts på senare år visar att hastighetsgränsen behandlas som ungefärlig.

5 973 mätningar

Försäkringsbolaget Folksam har under 2025 och våren 2026 genomfört 5 973 hastighetsmätningar vid skolmiljöer runt om i landet. Resultatet, som refereras av Göteborgs-Posten, är att 37 procent av yrkeschaufförerna körde fortare än skylten tillät.

Överträdelsen var i genomsnitt 4,8 kilometer i timmen, vilket motsvarar 16 procent över gränsen. Det låter litet, och det är precis det som är poängen: enligt Folksam innebär den nivån nästan en fördubbling av risken för att en olycka på platsen ska bli dödlig. På låga hastigheter är kollisionsvåldet så känsligt för varje extra kilometer i timmen att skillnaden mellan 30 och 35 inte är en nyans utan ett annat utfall.

Bland yrkestrafiken är det budbilar, taxibilar och bärgningsbilar som dominerar bland fortkörarna. Det är fordonsslag vars arbetsdag styrs av tider som någon annan har satt.

Bara vägbulorna biter

Den andra halvan av studien handlar om vad kommunerna har byggt för att sänka farten, och där är beskedet obekvämt. Avsmalningar och refuger gav ingen märkbar dämpning i mätningarna. Vid refuger registrerades till och med högre hastigheter än på platser helt utan åtgärd.

Det som fungerar är fysiska gupp. Anders Kullgren, forskningschef på Folksam, sammanfattar det som att det är "vägbulorna som ger de stora effekterna". Samtidigt fanns vägbulor bara vid drygt 600 av de 6 000 mätpunkterna. Den åtgärd som bevisligen biter är alltså den som är ovanligast.

Skillnaden mellan de två typerna av åtgärd är inte gåtfull. En refug eller en avsmalning ber föraren att sakta ner. Ett gupp gör det för hen, oavsett vad hen tycker. Trafiksäkerhetsforskningen har i decennier pekat åt samma håll: lösningar som inte kräver ett beslut av den som kör är de som håller även när någon har bråttom.

Arbetsgivarnas ansvar

Att just yrkestrafiken sticker ut flyttar en del av frågan från ratten till schemat. Kullgren riktar sig direkt till arbetsgivarna och säger att de inte får pressa förarna att köra för fort för att hålla tidsgränser.

Det är ett rimligt påpekande att göra till en bransch där rutten ofta är planerad i en algoritm som räknar med grön våg. En budbilsförare som ligger tio minuter efter har inte många sätt att ta igen tiden, och det enda som är gratis i stunden är gaspedalen. Kostnaden dyker upp någon annanstans, vid en skolgrind, och den betalas inte av den som satte tidsgränsen.

Vi anger inte hur många svenska skolor som ligger vid vägar av den här typen, eller hur stor andel av privatbilisterna som kör för fort, eftersom det inte framgår av den källa vi läst.