Terminsstarten är för de flesta en fråga om nya scheman och nya klasskamrater. För den som har en ätstörning är det något annat.
Siffrorna
Antalet samtal till organisationen Tjejzonen som handlar om ätstörningar har mer än fördubblats på fyra år, rapporterar SVT.
År 2021 rörde 1 488 samtal ämnet. År 2025 var siffran 3 213.
Varför just skolstarten
Moa Gardell, stödsamordnare på Tjejzonen, pekar på att mycket förändras samtidigt vid terminsstart.
"Man kanske kommer till en ny skola, klass, får nytt schema eller att fritidsaktiviteterna sätter igång. Det kan innebära mycket kontrollförlust, stress och press", säger hon till SVT.
Linnea Konnberg, som tillfrisknat från anorexi och i dag är volontär i organisationen, beskriver sjukdomen som en extrem besatthet vid kroppen, och berättar att jämförelser med andra i skolan var det som utlöste hennes sjukdom.
Vad siffrorna säger och inte säger
En fördubbling av samtal är inte samma sak som en fördubbling av antalet sjuka, och det är värt att hålla isär.
Fler samtal kan betyda att fler mår dåligt, men också att fler känner till stödet, att tröskeln att höra av sig sjunkit, eller att organisationen blivit mer synlig. Sannolikt handlar det om flera av dem samtidigt.
Det som ändå gör siffran relevant är riktningen och storleken. Att en stödlinje ser samma ämne mer än fördubblas på fyra år är en signal, även om den inte kan räknas om till sjukdomsfall.
Vart man vänder sig
För den som är orolig för sig själv eller någon annan finns flera vägar in, och ingen av dem kräver att problemet först fått en diagnos.
Skolans elevhälsa är närmast till hands under terminen. Ungdomsmottagningen tar emot unga oavsett skola, och regionerna har specialiserade ätstörningsmottagningar dit man i de flesta fall kan söka själv.
Utanför vården finns organisationer som Frisk och Fri och Shedo, som erbjuder stöd via telefon, chatt och mejl.
Det som brukar vara svårast är det första samtalet, och det behöver inte föras med vården. Det räcker att börja med någon som lyssnar.
