Ett ord baklänges

Få svenska ord är så vardagliga och samtidigt så svåröversatta som fika. Det rymmer både kaffet, brödet och själva gemenskapen i pausen. Men ordet började som ett slags kod. Fika är ett bakslangsord – stavelserna i det äldre kaffi kastades om och blev fi-ka. Formen dök upp i flera hemliga språk, bland annat i knallarnas handelsspråk månsing, och är belagd i betydelsen kaffe sedan tidigt 1900-tal, omkring 1910. Att ett dryckesord föddes i hemliga språk säger något: kaffet var länge omgärdat av misstänksamhet och förbud.

Kaffets väg till Sverige

Kaffet nådde Sverige på 1600-talet och blev under 1700-talet en vardagsvara i alla samhällsklasser. Med populariteten kom överheten. Kaffet ansågs både osunt och en onödig lyximport som tärde på rikets ekonomi, och i 1794 års överflödsförordning ingick ett rent kaffeförbud. Det blev djupt impopulärt. Förbudet återkom dessutom i flera omgångar kring sekelskiftet 1800, bland annat under perioderna 1799–1802 och 1817–1823. Kaffe smugglades och dracks i smyg, och just det förbjudna kan ha bidragit till att kaffet blev så kärt.

Sägnen om Gustav III

Den mest spridda historien om svenskt kaffe handlar om Gustav III och hans påstådda "kaffeexperiment". Enligt sägnen ville kungen bevisa att kaffe var skadligt och lät ett par dödsdömda fångar – ofta beskrivna som tvillingar – få sina straff omvandlade till livstid mot att den ene varje dag drack kaffe och den andre te, under läkares uppsikt. Poängen i berättelsen är att kaffedrickaren skulle dö först, men att det blev tvärtom: tedrickaren dog först, vid hög ålder.

Här krävs tydlighet. Detta är en sägen, inte belagd historia. Uppslagsverk beskriver berättelsen som en "påstådd" studie med mycket tveksam autenticitet, och flera uppgifter – tvillingskapet, åldrarna, läkarna – saknar säkra källor. Att försöket ibland kallas "Sveriges första kliniska studie" är mer ett skämt än ett faktapåstående. Behandla gärna historien som den goda anekdot den är, men inte som vetenskap.

Kanelbullen och sju sorters kakor

Om kaffet är fikans dryck är brödet dess själ. Idealet sju sorters kakor hörde hemma i kafferepets tid, då en värdinna bjöd på flera sorters småkakor och bakverk – varken för få (snålt) eller för många (skrytsamt). Just sju blev normen och gav också namn åt en av landets mest sålda bakböcker.

Kanelbullen fick sin fasta plats i den svenska fikan under efterkrigstiden. Sedan 1999 firas dessutom Kanelbullens dag den 4 oktober, instiftad av Kaeth Gardestedt vid Hembakningsrådet för att lyfta fram hembakningen. Datumet valdes för att hamna på hösten utan att krocka med äppelfester, kräftskivor eller surströmming. En kommersiell idé, javisst – men en som blivit en folklig tradition.

Pausen som blev kulturarv

I dag dricker svenskar bland mest kaffe i världen, kring 8 kilo per person och år – en bit efter grannlandet Finland men ändå i topp globalt. I arbetslivet är fikan närmast en institution: en inrutad paus där hierarkier mjuknar och samtal uppstår. Fika finns numera med som immateriellt kulturarv och har dessutom blivit ett svenskt exportord, lika gångbart som lagom. Från ett hemligt slangord för en förbjuden dryck till ett begrepp världen lånar – fikan är pausen som lärde Sverige att stanna upp.