Att en yrkeskår saknar folk är inget ovanligt. Att bristen bestått i tjugo år är det.
Läget
Försvarsmakten har omkring 15 vakanta meteorologtjänster av totalt 60, rapporterar TT. Bristen har funnits under de senaste två decennierna och drabbar även SMHI.
Förklaringen som anges är att universitetsstudierna är krävande och att många hoppar av.
Åtgärderna är därefter: pensionerade meteorologer anställs, och lön betalas ut under studietiden.
Behovet ökar samtidigt, till följd av försvarets tillväxt och uppgifterna inom Nato.
Varför försvaret behöver egna meteorologer
Militär väderprognos är något annat än den som visas i tv.
Ett flygvapen behöver veta molnbas och sikt på en viss bana vid en viss tidpunkt, marinen behöver våghöjd och isläge, och markförband behöver bärighet i terrängen. Det är prognoser för en punkt och ett klockslag, inte för ett län och ett dygn.
Till det kommer att materialet ofta är sekretessbelagt, eftersom en detaljerad väderprognos i kombination med kännedom om ett förbands uppgift avslöjar vad som planeras. Därför kan uppgiften inte utan vidare läggas ut på en civil aktör.
Varför utbildningen sållar
Meteorologi är i grunden fysik och matematik. Utbildningen bygger på strömningsmekanik, termodynamik och numerisk analys, och den som söker sig dit för att kunna berätta om vädret möter något helt annat under de första åren.
Det är den diskrepansen som ger avhoppen, och den är svår att bygga bort med rekryteringskampanjer.
Att betala lön under studietiden angriper i stället det praktiska: att ett yrkesbyte i vuxen ålder kostar pengar man inte har.
Vad det betyder
En vakans på en fjärdedel av tjänsterna hanteras med övertid, förskjutna scheman och inhyrd kompetens.
Att lösa det med pensionerade medarbetare fungerar på kort sikt men bygger in en sårbarhet: de som kallas tillbaka har definitionsmässigt redan gjort sin karriär, och den lösningen kan inte upprepas i nästa generation.
