Bankskatt är en av få skatter där hela debatten handlar om samma fråga: vem som faktiskt betalar den.

Förslaget

Socialdemokraterna vill höja bankskatten och ta ut den på bankernas räntenetto, alltså skillnaden mellan vad bankerna får in i ränteintäkter och vad de betalar i räntekostnader, rapporterar SVT.

Intäkterna ska enligt partiet gå tillbaka till hushållen och välfärden.

"Vinsterna har ökat väldigt kraftigt i de svenska storbankerna. Detta i ett läge då de svenska hushållen gått på knäna", säger Mikael Damberg, ekonomiskpolitisk talesperson för S.

Kritiken

Bankföreningens vd Hans Lindberg avvisar förslaget med det argument som alltid används mot branschskatter.

"En ny bankskatt skulle öka bankernas kostnader. Liksom för andra varor och tjänster kan man räkna med att kostnaderna i slutändan bärs av kunderna", säger han.

Nordea uppger att förslaget skulle höja bankens effektiva skattesats från omkring 27 procent till cirka 38 procent. Den ordinarie bolagsskatten i Sverige är 20,6 procent.

Swedbank avstår från att kommentera det specifika förslaget men är principiellt kritisk till branschskatter.

Var övervältringen faktiskt hamnar

Frågan om vem som bär en bankskatt har inget enkelt svar, men den har en logik.

En skatt på räntenettot träffar just den marginal bankerna tjänar på skillnaden mellan in- och utlåningsränta. Bankerna kan i princip svara på tre sätt: höja utlåningsräntorna, sänka inlåningsräntorna, eller acceptera lägre marginal.

Hur det fördelas beror på konkurrensen. På en marknad med hård konkurrens om bolånekunder är det svårare att skicka vidare kostnaden, medan sparkonton med låg rörlighet är enklare att justera.

Den svenska bolånemarknaden domineras av ett fåtal aktörer, vilket är själva grunden för både S argument om vinsterna och för bankernas argument om att kostnaden landar hos kunden.

En återkommande valfråga

Bankskatt i olika former har funnits på den svenska agendan i över ett decennium, och den nuvarande skatten på stora kreditinstitut infördes för att finansiera försvaret.

Att frågan kommer tillbaka nu, en månad före valet, är väntat. Den kombinerar två saker som fungerar i en valrörelse: höga bankvinster och pressade hushåll.

Vad som händer med förslaget avgörs efter valet, och då av vilka som ska förhandla om budgeten.