Ambulanspersonal åker till platser där ingen annan vet vad som väntar, ofta ensamma och alltid obeväpnade. Det är den utgångspunkten kravet vilar på.
Kravet
Ambulansförbundet kräver att säkerhetsvakter ska följa med vid riskfyllda utryckningar, rapporterar TT med hänvisning till Ekot.
Kravet riktas mot fem regioner, bland dem Örebro.
Bakgrunden är mordet på en ambulanssjukvårdare i Harmånger i Gävleborg i fjol.
Vad ett vaktkrav faktiskt innebär
Frågan är mer komplicerad än den låter, och det är därför den återkommit i flera år utan att lösas.
I dag hanteras hotfulla situationer genom att ambulansen avvaktar polis. Larmcentralen markerar adresser med kända risker, och personalen får instruktion att inte gå in förrän platsen är säkrad. Problemet är väntetiden: när polisen är långt borta står ambulansen kvar utanför medan en patient kan vara i livsfara inne i huset.
En medföljande vakt skulle korta den väntan. Men vakter har begränsade befogenheter, ungefär en väktares rätt att avvisa och i vissa fall gripa, och de är inte utbildade för att gå in i pågående våldssituationer.
Kostnaden är den andra invändningen. Regionerna skulle behöva bemanna vakter dygnet runt i beredskap för det fåtal larm där de behövs, eller köpa in dem per tillfälle med den fördröjning det innebär.
En arbetsmiljöfråga med lång historia
Hot och våld mot ambulanspersonal har diskuterats i svensk sjukvård i decennier, och åtgärderna har rört sig i steg: överfallslarm, kameror i fordon, utbildning i konflikthantering, och rutiner för polisbegäran.
Att facket nu går vidare till krav på fysiskt skydd är en markering om att de stegen inte räckt.
Vad regionerna svarar framgår inte av rapporteringen. Dagens Blad återkommer när de gör det.
