Ett fall visar hur den nya återvandringsreformen kan slå fel i praktiken. En 67-årig man som lämnat Sverige för Afghanistan sitter nu fast utan tillgång till sitt återvandringsbidrag, rapporterar SVT.
Pengarna som inte går att röra
Mannen fick 350 000 kronor i återvandringsbidrag, men kommer inte åt dem. Banken har blockerat uttag och överföringar, EU:s sanktioner mot Afghanistan hindrar transaktioner, och den valuta han får växla är begränsad till 12 000 kronor.
Resultatet är att han i praktiken står utan pengar och utan bostad, oförmögen att köpa det hus i Afghanistan som var själva tanken med återvändandet.
SD: borde ha vägletts till IOM
Reformen med återvandringsbidrag är en fråga som Sverigedemokraterna drivit igenom. Nu erkänner partiet att det finns "barnsjukdomar".
SD:s migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling menar att pengarna borde ha slussats via FN-organet IOM i stället för till ett svenskt bankkonto, och att Migrationsverket borde ha väglett mannen till den lösningen från början.
Kritik mot bristande samordning
Fallet får också kritik från annat håll. Miljöpartiets Annika Hirvonen framhåller att regeringens reformer måste vara i samklang med gällande regelverk, så att människor inte fastnar mellan systemen.
När en reform möter verkligheten
Historien sätter fingret på en klassisk spänning i politiken: mellan en reforms avsikt och dess praktiska utfall. Tanken med återvandringsbidraget är att underlätta för den som vill återvända, men om utbetalningen fastnar i banksystem och sanktioner blir effekten den motsatta.
För den enskilde, en 67-åring utan bostad och utan tillgång till sina pengar, är det inte en byråkratisk detalj utan en akut situation. Fallet lär bli en tidig prövning av hur väl den nya reformen faktiskt fungerar.
