Valrörelsen närmar sig, och nu når den även svenskarna långt utanför landets gränser. Drygt 210 000 utlandssvenskar får inför höstens riksdagsval sina röstkort, ett rekordhögt antal.
Fler röstberättigade än på länge
Antalet röstberättigade utlandssvenskar har ökat. I år handlar det om drygt 210 000 personer, omkring 28 000 fler än i valet 2022. Det speglar dels att fler svenskar bor utomlands, dels att fler av dem finns kvar i eller skrivit in sig i röstlängden.
Alla utlandssvenskar står dock inte automatiskt kvar. Rösträtten i röstlängden kan falla bort efter ett antal år, och den som vill rösta kan behöva anmäla sig på nytt för att säkert finnas med.
Så röstar man från utlandet
För den som befinner sig utomlands finns flera vägar att lägga sin röst. Den vanligaste är brevröstning, där man skickar sin röst per post i god tid före valdagen. Brevröstningen kräver att två personer intygar röstningen som vittnen.
Det går också att rösta på plats vid många av Sveriges ambassader och konsulat, som fungerar som röstningslokaler under en period inför valet. Oavsett metod gäller det att vara ute i tid, så att rösten hinner fram och kan räknas.
Riksdagsval den 13 september
Själva valdagen är den 13 september, då Sverige röstar till riksdag, region- och kommunfullmäktige. För utlandssvenskar som brevröstar eller röstar vid ambassad är tidsmarginalerna viktiga, eftersom posten från vissa länder kan ta tid.
Att så många nu får sina röstkort understryker att utlandssvenskarna är en inte obetydlig väljargrupp. Deras röster räknas in på samma sätt som övrigas, och i jämna val kan varje bidrag ha betydelse.
En påminnelse om att kontrollera
För den som bor utomlands och vill vara säker på att kunna rösta är det klokt att kontrollera att man finns i röstlängden och har rätt adress registrerad. Röstkortet är kvittot på att man finns med, och en påminnelse om att demokratin når ända ut till dem som lämnat landet men behållit sin röst.
