Det är en investering som ännu inte fått sina användare. Staten har skjutit till 190 miljoner kronor för att bygga vätgasmackar för tunga fordon, men på vägarna rullar bara fyra vätgaslastbilar, rapporterar SVT.
Siffrorna
Av stödet kommer 120 miljoner från Naturvårdsverkets Klimatklivet och resten från Energimyndigheten. Pengarna har gått till ett nät av mackar som börjat byggas i södra Sverige med planer på att växa norrut.
Fordonssidan har inte hängt med. Det finns sex vätgaslastbilar registrerade i Sverige, varav fyra i aktiv trafik. Två av dem är testfordon från Scania, och två körs kommersiellt med en egen mack i Borlänge.
Hönan eller ägget
Kärnan i frågan är klassisk: vad ska komma först, mackarna eller fordonen. Branschen menar att infrastrukturen måste ligga före.
"Infrastrukturen behöver komma först. Kylskåp såldes inte innan elnätet var på plats", säger Michel Thomas, ordförande i Hydri och vd för moderbolaget Qarlbo Energy, enligt SVT.
Priset är problemet
Det andra hindret är kostnaden. Vätgas är fortfarande dyrare än diesel, och den skillnaden avgör om åkerierna vågar ställa om.
"Man behöver överbrygga det prisglapp man har inledningsvis för att få igång volymer", medger Thomas. Han spår samtidigt en helt annan marknad på sikt, med 10 000 till 20 000 lastbilar när den väl är etablerad.
Stödet pausat tills vidare
Naturvårdsverket har pausat stödet till nya vätgasmackar i väntan på att andra delar av vätgaskedjan utvecklas. Det säger något om läget: att fortsätta bygga mackar som står nästan oanvända är svårt att motivera så länge fordonen saknas.
Fallet blir ett exempel på en återkommande svårighet i klimatomställningen. Ny teknik kräver ofta att flera bitar, tankställen, fordon och pris, faller på plats ungefär samtidigt. Kommer de i fel ordning riskerar tidiga investeringar att stå och vänta på en marknad som ännu inte finns.
