En visa född i Lönneberga

Få sånger fångar den svenska försommaren lika väl som "Idas sommarvisa". Texten skrevs av Astrid Lindgren och melodin komponerades av Georg Riedel – ett radarpar som tillsammans gav röst åt flera av barnlitteraturens mest folkkära figurer. Visan kom till för filmen Emil och griseknoen från 1973, en av berättelserna om busungen Emil i Lönneberga. Det är Emils lillasyster Ida som sjunger den, och i filmen framförs den av Lena Wisborg i rollen som Ida, enligt Wikipedia.

Sången har tre verser och bär även den längre titeln efter sin första rad, "Du ska inte tro det blir sommar".

Vad sången egentligen handlar om

Det sköna med "Idas sommarvisa" är dess uppkavlade ärmar. Här sitter man inte och väntar på att sommaren ska komma av sig själv – man hjälper den på traven. I texten tar Ida på sig ansvaret för att få blommorna att blomma, bina att surra och allt det gröna att spira. Det är en barnslig, men samtidigt djupt tilltalande, tanke: att naturen behöver en liten hand för att komma igång, och att man själv kan göra fint omkring sig.

Just den känslan – av att kavla upp ärmarna och måla världen sommargrön – är förmodligen en stor del av charmen. Visan handlar om görande och glädje snarare än om längtan.

Skolavslutningens favorit

Från filmduken har "Idas sommarvisa" vandrat rakt in i de svenska skolaularna. Den har blivit en av landets allra mest sjungna skolavslutningssånger, och har särskilt fått en roll som ett icke-religiöst alternativ till de traditionella psalmerna som "Den blomstertid nu kommer", enligt engelska Wikipedia. I takt med att skolavslutningar i kyrkan blivit en känslig fråga har Lindgrens och Riedels världsliga sommarvisa kunnat samla alla barn i sång, oavsett tro.

Från Lönneberga till Svensktoppen

Visan har spelats in i många skepnader genom åren. En tidig inspelning gjordes 1976 av Thor-Erics. Tre år senare, 1979, fick gruppen Small Town Singers en stor framgång med versionen "Jag gör så att blommorna blommar", som låg på Svensktoppen i tio veckor och nådde som högst andraplatsen. Sedan dess har artister i vitt skilda genrer gett sig på visan, från mjuka tolkningar till betydligt hårdare rockversioner.

Därför lever den vidare

Mer än ett halvsekel efter premiären sjungs "Idas sommarvisa" fortfarande av tusentals barn varje juni. Den är enkel nog för en lågstadieklass, vacker nog för en konsertsal och varm nog för att få även hårdhudade föräldrar att fälla en tår på avslutningsdagen. I en värld som ofta känns komplicerad är Idas budskap befriande okomplicerat: gör fint, plocka blommor och hjälp sommaren igång. Resten ordnar sig.