USA:s president Donald Trump träffade Irlands premiärminister Micheál Martin på lördagen, och efter mötet fick han frågan om Irlands framtid. Det vore en "fantastisk sak" om Irland enades med Nordirland, svarade han, och tillade: "Det kommer att ske förr eller senare", rapporterar SVT.
Varför orden väger
Frågan om ett enat Irland är den mest känsliga i förhållandet mellan Dublin, Belfast och London. Långfredagsavtalet från 1998 slår fast att Nordirland förblir en del av Storbritannien tills en majoritet i Nordirland röstar för något annat, och att en folkomröstning ska hållas om det finns tecken på en sådan majoritet. Det avgörandet ligger hos den brittiska regeringen.
Att en amerikansk president uttalar sig om utgången är därför inte neutralt. USA var medlare när avtalet slöts och betraktas av båda sidor som garant för det. Tidigare presidenter har varit noga med att inte ta ställning i sakfrågan.
SVT redovisar ingen reaktion från den brittiska regeringen eller från de unionistiska partierna i Nordirland.
Golf och protester
Trump kombinerade besöket med golf. På Doonbeg på Irlands västkust, där presidenten äger en bana och ett hotell, pågick samtidigt en tävling på Europatouren. Besöket var inte populärt: enligt en mätning i Sunday Independent var 69 procent av irländarna kritiska till att han kom.
Irland har ett särskilt förhållande till USA, med miljontals irländskättade amerikaner och ett stort amerikanskt företagsnärvaro i landet, framför allt inom teknik och läkemedel. Det gör relationen till Vita huset viktig för Dublin oavsett vem som sitter där, och det förklarar varför Martin tog emot en gäst som en majoritet av hans väljare helst hade sluppit.
Dagens Blad har inte kunnat ta del av vad Martin själv sade om Trumps ord om ett enat Irland.
