För fyra–fem år sedan flyttade kontorsarbetet hem över en natt. Distans blev det normala på arbetsplats efter arbetsplats. Nu vänder pendeln tillbaka.
"Det har blivit ett skifte sedan en tid tillbaka", konstaterar Camilla Frankelius, chefsförhandlare på Sveriges Ingenjörer, om hur arbetsgivare i allt högre grad kräver fler dagar på kontoret. Hennes huvudbudskap är tydligt: den anställde ska kunna välja. "Det viktigaste är att det är frivilligt", har hon framhållit i samband med att företag rullar ut nya distansavtal.
Men frivilligheten naggas i kanten. På flera svenska arbetsplatser har ingenjörer och tjänstemän mötts av tydligare närvarokrav, och fackliga företrädare beskriver en växande oro. När Scania skärpte kontorskravet ledde det enligt facklig rapportering till att medarbetare övervägde att säga upp sig – ett mönster som upprepas i takt med att fler arbetsgivare drar i bromsen.
Forskningen ger arbetsgivarna kalla handen
Det vanligaste argumentet för att kalla in personalen är att det ska stärka samarbete, innovation och i förlängningen resultatet. Forskningen ger dock svagt stöd för den tesen.
En uppmärksammad studie från University of Pittsburgh granskade 137 av USA:s största börsbolag som infört krav på kontorsnärvaro. Resultatet: ingen mätbar förbättring av vare sig finansiell prestation eller bolagsvärde efter att tvånget införts. Däremot föll de anställdas arbetstillfredsställelse. Forskarna menade att kraven ofta handlar om att chefer vill "återta kontroll" snarare än att höja produktiviteten.
En separat analys av S&P 500-bolag pekade åt samma håll: företag var mer benägna att tvinga in personalen efter att aktiekursen dippat, i hopp om att närvaron skulle ge ny fart.
"Inte de man vill förlora"
Det som oroar mest är vilka som lämnar. Enligt en undersökning från BambooHR erkände ungefär var fjärde chef på ledningsnivå att de faktiskt hoppades på att en del anställda skulle sluta frivilligt när kontorskravet infördes – en tyst nedskärning. De exakta procenttalen bör läsas mot källan, men riktningen är tydlig.
Problemet är att tvånget tenderar att stöta bort just de mest rörliga: erfarna specialister, seniora chefer och kvinnor – grupper med starka alternativ på arbetsmarknaden. Det är, som flera bedömare uttrycker det, "inte de man vill förlora". Resultatet blir kompetensflykt snarare än kostnadsbesparing.
Amazon blev testfallet
Det tydligaste internationella exemplet är Amazon, som i september 2024 beordrade in över 350 000 kontorsanställda fem dagar i veckan från januari 2025. I en intern enkät via plattformen Blind uppgav enligt Fortune hela 73 procent att de övervägde att söka nytt jobb på grund av beslutet. Managementexperter har varnat för ett "utnötningskrig" där bolaget riskerar att tappa nyckelpersoner till konkurrenter som gärna tar emot dem.
Arbetsgivarnas försvar
Kritiken till trots har arbetsgivarsidan sina argument. Fysiska möten anses underlätta spontant samarbete, mentorskap för yngre medarbetare och att bygga gemensam kultur – sådant som är svårt att mäta i en kvartalsrapport men som många ledningar håller högt. I Sverige har Riksrevisionen i en granskning av statliga myndigheter funnit att distansarbetet påverkat sociala aspekter negativt, även om effektiviteten inte tycks ha försämrats.
Slutsatsen från både fack och forskning är ändå att tvång är ett trubbigt verktyg. När produktivitetsvinsten uteblir och de vassaste medarbetarna packar ihop, riskerar arbetsgivaren att – med rubrikens bild – skjuta sig själv i foten.
