Ett tjugofem år gammalt fartyg, en flagg som inte säger något om ägaren och en last som ingen vill kännas vid. Det är skuggflottan i sammanfattning, och nu ligger ett av fartygen på grund.

Läget

Tankfartyget Caroline Bezengi, 300 meter långt och under kamerunsk flagg, gick på grund vid ön al-Qibliyah utanför Omans kust efter en explosion i maskinrummet, sannolikt orsakad av en sjömina. Ombord finns en miljon fat rysk råolja, rapporterar SVT.

Satellitbilder som Greenpeace analyserat visar ett oljebälte på över 20 sjömil som täcker omkring 600 kvadratkilometer och fortsätter växa. Enligt FN:s sjöfartsorganisation IMO nådde oljan Omans fastland under onsdagen.

Fartyget ligger i ett marint naturreservat. Stränder på öar i närheten, där sjöfåglar och utrotningshotade havssköldpaddor håller till, har redan drabbats, liksom känsliga korallrev.

Det värsta har inte hänt än

Omanska myndigheter har sagt att oljan bör pumpas ut. Frågan är om fartyget håller sig kvar tills det sker.

Ett 25 år gammalt skrov som vilar på klippbotten utsätts för påfrestningar det inte är byggt för. Glider fartyget av och tankarna brister, hamnar en helt annan mängd olja i vattnet än den som läcker nu.

Jonas Henriksson, oljeskadeexpert vid IVL Svenska Miljöinstitutet, pekar på att området är svårt att arbeta i: sjövägarna är hårt trafikerade och miljön redan ansträngd av utsläpp. Den pågående konflikten i regionen gör saneringsarbetet ytterligare komplicerat.

Varför skuggflottan gör det värre

Den kamerunska flaggan är inte en tillfällighet utan hela poängen. Den används för att kringgå de internationella sanktionerna mot rysk oljeexport.

Konsekvensen visar sig först när något går fel. Ett fartyg i den ordinarie handelsflottan har försäkring, en känd redare och en flaggstat med tillsyn, alltså någon som betalar för saneringen och någon att ställa krav på.

Ett fartyg i skuggflottan har ofta inget av det. Försäkringen kan vara utfärdad av bolag ingen kan nå, ägarförhållandena går genom brevlådeföretag, och flaggstaten saknar både resurser och intresse.

Kostnaden hamnar då hos kuststaten, i det här fallet Oman, och skadan hos naturreservatet.

Ett återkommande mönster

Skuggflottans fartyg är i regel gamla, sämre underhållna och rör sig i farvatten där riskerna är högre än normalt.

Att en av dem till slut skulle haverera med full last har varnats för i flera år, bland annat i Östersjön, där samma typ av fartyg passerar tätt. Det som händer utanför Oman nu är det scenariot i praktiken.