Sverige står tillsammans med elva andra länder bakom ett uttalande om att "införa eller stödja restriktioner på handel med olagliga bosättningar på Västbanken", rapporterar SVT.
De övriga elva är Kanada, Danmark, Finland, Frankrike, Island, Irland, Norge, Polen, Portugal, Spanien och Storbritannien.
Storbritannien, Frankrike och Kanada meddelar att de kommer att införa nationella åtgärder.
Vad Sverige har sagt ja till
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) säger: "Regeringen anser att mer behöver göras för att minska handeln med israeliska bosättningar." Hon säger också att "bosättningarna och bosättningspolitiken strider mot folkrätten och undergräver tvåstatslösningen", och att "Sverige förblir ett av de länder inom EU som tydligast agerar för att öka trycket på den israeliska regeringen".
Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet, välkomnar uttalandet och vill gå vidare med en terroriststämpel för bosättarrörelsen.
Skillnaden mellan de tolv och de tre
Det är den uppdelningen som är nyheten här, inte uttalandet i sig.
Tolv länder skriver under en text om vad som borde göras. Tre av dem gör något. Sverige tillhör den första gruppen och inte den andra, och det gäller trots att den svenska utrikesministern formulerar sig lika skarpt som någon annan om folkrätten.
Formuleringen "införa eller stödja" är konstruerad just för att rymma båda hållningarna i samma mening. Den som inför något och den som stöder att någon annan inför något kan skriva under på samma rad.
Vad restriktionerna skulle omfatta
Det framgår inte. Uttalandet nämner inga produkter, företag eller sektorer, och utan den avgränsningen går det inte att bedöma vad ett svenskt genomförande faktiskt skulle innebära.
Vi anger ingen israelisk reaktion, eftersom det inte framgår av den källa vi läst.
