Det började 1959
När de första tonerna ljöd i Cirkus i Stockholm den 26 januari 1959 anade nog ingen vad som väntade. Sveriges Radio-TV hade arrangerat sin första publika uttagning för att kora ett bidrag till Eurovision Song Contest – tävlingen hette då Säg det med musik: Stora Schlagertävlingen, enligt SVT:s Mellopedia.
Namnet skiftade under åren och blev Melodifestivalen på 2000-talet. Men funktionen har varit densamma i mer än sex decennier: detta är Sveriges officiella uttagning till Eurovision, vilket Wikipedia också bekräftar.
Formatet som tog tävlingen ut i landet
Den Melodifestivalen vi känner i dag växte fram på 2000-talet. År 2002 gjorde SVT en genomgripande förändring: tävlingen blev en turné. I stället för en enda kväll infördes fyra deltävlingar i olika städer runt om i Sverige, en utslagsomgång vid namn Andra chansen och till sist en stor finalkväll.
Idén var lika enkel som genial. Genom att flytta deltävlingarna mellan arenor från norr till söder blev Melodifestivalen en angelägenhet för hela landet – inte bara för huvudstaden. Finalen avgörs i en stor arena – på senare år ofta Friends Arena i Stockholm – av en kombination av tittarröster och internationella jurygrupper.
En folkfest med miljonpublik
Få svenska TV-program samlar den publik som Melodifestivalen gör. Under turnén lockar deltävlingarna återkommande mellan ungefär 2 och 3 miljoner tittare per kväll, och finalen brukar toppa siffrorna. Under producenten Christer Björkman, som ledde tävlingen i ungefär två decennier från 2002, formades "Mello" till den välsmorda produktion det är i dag.
Melodifestivalen är långt mer än en musiktävling. Den har blivit ett vinterritual: bingobrickor i soffan, klädval och scenografi som diskuteras på jobbet, och en folklig diskussion om allt från schlagerklichéer till tävlingens roll som spegel av samtidens Sverige. För många artister är scenen en språngbräda – och för publiken en fast punkt i den mörkaste delen av året.
Vägen till sju Eurovisionsegrar
Det som ger Melodifestivalen dess tyngd är vad den lett till. Sverige tillhör, tillsammans med Irland, de mest framgångsrika länderna i Eurovisions historia med totalt sju segrar, enligt Wikipedia.
Den första kom 1974, när ABBA med "Waterloo" inte bara vann tävlingen utan startade en av musikhistoriens största karriärer. Tio år senare, 1984, tog Herreys hem segern med "Diggi-Loo Diggi-Ley". År 1991 vann Carola med "Fångad av en stormvind", och 1999 segrade Charlotte Nilsson (senare Perrelli) med "Take Me to Your Heaven".
Det moderna Sverige har varit minst lika starkt. Loreen vann 2012 med "Euphoria", ett bidrag som blev en av tävlingens mest hyllade vinnare genom tiderna. Måns Zelmerlöw följde upp 2015 med "Heroes". Och 2023 skrev Loreen historia: med "Tattoo" blev hon den första kvinnan – och bara andra artisten någonsin – att vinna Eurovision två gånger.
Alla dessa segrar har en gemensam startpunkt: en vinterkväll på en svensk arena, där publiken hemma röstar fram nästa bidrag. Det är där, i Melodifestivalen, som Sveriges Eurovisionssaga gång på gång börjar om.
