En ny verklighet i svensk kriminalvård
Från och med den 1 juli 2026 kan Kriminalvården ta emot barn och unga under 18 år som döms till fängelse, i särskilda barn- och ungdomsavdelningar. Det är en följd av de senaste årens skärpta syn på ungdomsbrottslighet, och innebär att även mycket unga personer kan komma att sitta i anstalt i stället för på särskilda ungdomshem.
Kumla rustar för pojkarna
På Kumlaanstalten har förberedelserna pågått en tid. I ett första skede tar Kumla, tillsammans med Rosersberg, emot pojkar, medan flickor placeras på Sagsjön. Kumla förbereder enligt SVT plats för ett trettiotal pojkar i den högsta säkerhetsklassen, fördelade på flera mindre avdelningar med några intagna i varje.
Byggt efter barnkonventionen
Att låsa in barn ställer särskilda krav. Verksamheten ska utformas i enlighet med barnkonventionen, och eftersom en del av ungdomarna kan vara så unga som 15 år måste skolgången fungera även bakom murarna. En bärande princip är att barnen inte ska lämnas ensamma tillsammans, för att de inte ska kunna förstärka varandras kriminella tänkande. Dagarna ska fyllas med skola och strukturerad sysselsättning.
En omdebatterad reform
Att placera barn i fängelse är långtifrån okontroversiellt. Förespråkare menar att samhället måste kunna reagera kraftfullt även mot unga som begår grova brott, medan kritiker varnar för att fängelsemiljön riskerar att skada barn och försvåra deras återanpassning. Hur väl avdelningarna lyckas förena trygghet, säkerhet och barnens rättigheter blir en av de stora frågorna att följa framöver.
Vad som händer nu
När avdelningarna öppnar tas de första unga emot allteftersom domar faller. Kriminalvården betonar att arbetet med de yngsta skiljer sig från det med vuxna intagna – med mer personal, mer struktur och ett tydligare fokus på skola och framtid. Samtidigt är det en verksamhet som byggs upp från grunden, och mycket återstår att se i praktiken.
