Utbyggnaden av havsbaserad vindkraft bromsas kraftigt. Regeringen har gett grönt ljus till två havsbaserade vindkraftsprojekt, men säger samtidigt nej till elva andra ansökningar, rapporterar Nerikes Allehanda.
Försvaret väger tyngst
Det tunga skälet bakom nejen är säkerhetspolitiskt. Enligt regeringen skulle vindkraftsparker i stora delar av Östersjön göra det svårare att försvara Sverige, en bedömning som bygger på Försvarsmaktens analys. I ett skärpt säkerhetsläge, med ökad militär aktivitet i Östersjöområdet, väljer regeringen att låta försvarets behov väga tyngre än den snabba utbyggnad av vindkraft som klimatmålen förutsätter.
Energiminister Ebba Busch (KD) har beskrivit beslutet som ett tufft besked, men nödvändigt givet läget. De projekt som ändå får byggas ligger i vatten där försvarets invändningar är mindre.
Kritik från branschen
Vindkraftsbranschen är starkt kritisk. Företrädare för Svensk Vindenergi har beskrivit sig som mycket förvånade över besluten och menar att de nekade parkerna skulle ha bidragit med betydande mängder el i en tid då efterfrågan väntas öka. Från branschhåll framförs också att andra länder hittat sätt att låta vindkraft och försvarsintressen samsas, och att en tätare dialog hade kunnat ge ett annat utfall.
Målkonflikt utan enkel lösning
Beslutet sätter fingret på en svår målkonflikt. Å ena sidan behöver Sverige mer fossilfri el för att klara klimatomställningen och en växande industri. Å andra sidan har försvarsfrågorna fått allt större tyngd i takt med det försämrade säkerhetsläget. Hur avvägningen mellan energi och försvar ska göras framöver, och var i haven vindkraften i så fall kan byggas, lär fortsätta att prägla debatten.
