Väljarna har fått betygsätta partiledarna, och statsministern hamnar inte högst. Ulf Kristersson (M) når som bäst en tredjeplats, medan Magdalena Andersson (S) rankas högst i de flesta kategorierna, rapporterar SVT Nyheter.

Mätningen är gjord av SVT tillsammans med Verian mellan den 28 juli och 16 augusti, med 6 047 svarande i åldrarna 18 till 84 år. Intervjuerna gjordes på webben bland Verians panel, och resultaten är viktade efter kön, ålder, utbildning och partival 2022.

Fem egenskaper, inte partisympati

Det som mäts är inte vilket parti man tänker rösta på, utan hur väl olika positiva egenskaper anses passa in på varje partiledare. Kategorierna är kompetens, tydlighet, ledarförmåga, karisma och sympatiskhet eller förtroendeingivande.

Redovisningen sker som andelen som svarat att en egenskap stämmer ganska eller mycket väl. Det är alltså ett omdöme om personen, inte en röstavsikt, och de två sakerna följs inte alltid åt.

Förvånande för en sittande statsminister

Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, kallar Kristerssons placering något förvånande, med tanke på att han både är statsminister och leder ett av de största partierna.

Det finns skäl att vänta sig motsatsen. Regeringschefen syns dagligen i rollen som landets ledare, får kliva fram i kriser och har ett övertag i synlighet som oppositionsledare saknar.

Att den fördelen inte slår igenom i betygen kan tolkas på två sätt: antingen har fyra år vid makten slitit på bilden av honom, eller så mäter kategorierna sådant som gynnar en utmanare.

Personerna väger tyngre än förr

Möller sätter också in siffrorna i ett större sammanhang och talar om en tydlig personifiering av politiken, alltså att förtroendet för ledaren i allt högre grad påverkar hur många röster partiet får.

Det är en utveckling som pågått länge i svensk politik och som accelererat i takt med att partiidentifikationen försvagats. Färre väljare röstar i dag på samma parti hela livet, och fler gör sitt val sent i valrörelsen, ofta med ledaren som en av de tyngsta faktorerna.

Två veckor kvar

Mätningen gjordes i slutet av juli och början av augusti, alltså innan valrörelsens slutskede med partiledardebatter och sommartal.

Valdagen är den 13 september. Betygen är en ögonblicksbild från före upploppet, och det är i just den perioden partiledarnas siffror historiskt rört sig mest.