Lager på lager
Prinsesstårtan känns igen direkt: den välvda formen, den ljusgröna marsipanen och oftast en liten rosa marsipanros längst upp. Under det gröna höljet döljer sig flera lager – sockerkaksbottnar varvade med vaniljkräm och en hög kupol av vispgrädde, ibland med ett lager hallonsylt. Det är kombinationen av den lätta grädden och den söta marsipanen som gjort tårtan till en svensk klassiker, enligt Wikipedia.
Från "grön tårta" till prinsesstårta
Namnet har en kunglig bakgrund. Receptet spreds via hemkunskapsläraren Jenny Åkerström, känd för sin Prinsessornas kokbok. Åkerström undervisade prinsessorna Margaretha, Märtha och Astrid – Gustaf VI Adolfs döttrar – och tårtan, som från början helt enkelt kallades "grön tårta", sägs ha blivit en sådan favorit hos prinsessorna att den så småningom fick heta prinsesstårta.
Att en vardaglig grön tårta tog steget till kunglig namnägare säger något om hur tätt sammanvävd den svenska bakkulturen är med hovet och hemkunskapens historia.
Den gröna färgens gåta
Varför just grönt? Något entydigt svar finns inte – den gröna marsipanen har helt enkelt blivit tårtans signum. Det hindrar inte att den dyker upp i andra färger: vid kröningar, examensfester och olika högtider bakas den i allt från rosa till ljusblått, men den klassiska, gräsgröna varianten är fortfarande den som de flesta tänker på.
En tårta med egen vecka
Prinsesstårtans popularitet är så stor att den fått en egen högtid. Sedan 2004 firas prinsesstårtans vecka i slutet av september, ofta kopplat till välgörenhet. Då säljs gröna tårtor i mängder, och svenskarnas kärlek till den kupolformade klassikern blir extra tydlig.
För många är prinsesstårtan oupplösligt förknippad med livets stora stunder – studenten, dopet, bemärkelsedagen. Den är, kort sagt, tårtan man tar fram när något ska firas på riktigt.
