Sist i fältet med 400 meter kvar är i en mästerskapsfinal normalt ett avslutat lopp. Den här gången var det inte det.
Loppet
Samuel Pihlström tog silver på 1 500 meter vid EM i Birmingham på tiden 3.36,16, rapporterar SVT Sport. Guldet gick till nederländaren Stefan Nillessen.
Pihlström inledde det sista varvet sist i fältet och passerade konkurrenterna en efter en på upploppssträckan.
"Jag kände inte att det var kört. Att bara ta dem en efter en och glida upp på andraplats, det ska inte gå", säger han.
Varför placeringen inför sista varvet betyder mindre än den ser ut
En 1 500-metersfinal är i praktiken två lopp. Det första är en positionering på drygt tre varv där ingen vill leda, det andra en spurt som avgör allt.
Att ligga sist i det läget är riskabelt men inte hopplöst, eftersom fältet i mästerskapsfinaler ofta ligger tätt ihop. Skillnaden mellan sist och först kan vara ett par sekunder, och den som sparat mest kraft kan hämta in det på de sista 200 metrarna.
Det som gör det svårt är inte avståndet utan trafiken: man måste hitta öppningar i ett fält som skärmar av, och varje sidoförflyttning kostar meter.
Kvällen
Pihlström firade medaljen tillsammans med Andreas Almgren, som bara minuter tidigare vunnit guldet på 10 000 meter. De två delar rum under mästerskapet.
Två svenska medaljer på samma kväll i distanslöpning är ovanligt. Svensk friidrott har under lång tid haft sina framgångar i hopp- och kastgrenar, medan medeldistansen varit den svåraste att ta sig in i internationellt.
Mästerskapet i Birmingham avslutas under söndagen.
