Det pågår en tyst förändring i hur svenskarna ser på utrymmet i städernas trafik. En undersökning som Sveriges Radio rapporterar om visar att en majoritet ställer sig positiv till att bilar får ge plats åt cyklister – en attitydförskjutning som kommer samtidigt som myndigheterna trycker hårdare på för säkrare gator.

Opinionen svänger

Bilden av en växande acceptans för cykeln stöds av flera mätningar de senaste åren. I en Kantar Sifo-undersökning på uppdrag av Kvdbil uppgav en majoritet att de är positiva till att stänga av delar av stadskärnor för att ge mer plats åt cyklister och kollektivtrafik. Anmärkningsvärt nog var stödet tydligt även bland bilförare själva.

Det är värt att vara försiktig med exakta siffror. De olika mätningarna ställer olika frågor – allt från bilfria gator till väjningsregler – och resultaten går inte rakt av att jämföra. Men riktningen är densamma: viljan att prioritera cykeln i stadsrummet tycks ha brett stöd.

Olyckorna går åt fel håll

Bakom debatten finns en oroande verklighet. När Trafikverket i maj presenterade sin nya åtgärdsplan för säker vägtrafik var budskapet tydligt: cyklisterna sticker ut på fel sätt.

Under 2025 omkom 203 personer i vägtrafiken, en liten minskning från 213 året innan. Men antalet allvarligt skadade ökade till omkring 5 000 personer – och cyklister står för drygt hälften av dem.

"Skadeutvecklingen går åt fel håll. Det som särskilt sticker ut är skadade cyklister", konstaterar Maria Krafft, måldirektör för trafiksäkerhet på Trafikverket.

Lägre fart där bilen möter cykeln

En central del i myndighetens arbete handlar om hastigheten. Tanken är enkel: där bilar möter cyklister och fotgängare ska farten vara så låg att en eventuell krock inte blir livshotande. Det är fysikens obönhörliga matematik – krockvåldet ökar kraftigt med hastigheten – som ligger till grund för resonemanget om sänkta hastigheter i tätbebyggda områden.

Från attityd till asfalt

Förskjutningen i opinionen syns redan i gaturummet. I flera svenska städer har bilfiler fått ge vika för bredare cykelbanor. Sådana ombyggnader väcker ofta starka känslor och varningar om köer – men cyklister beskriver gatorna som tryggare, och fler väljer att trampa.

Frågan framåt är om den positiva opinionen håller i sig när förändringarna går från enkätsvar till konkreta avstängda filer och sänkta hastighetsskyltar utanför den egna gatan. Historiskt har stödet för en idé ofta varit större i teorin än när den egna pendlingsrutten påverkas. Men om mätningarna stämmer kan svenskarna vara mer redo än någonsin att dela med sig av asfalten.