Mycket av dagens brottslighet lämnar spår i det digitala. På Nationellt forensiskt centrum (NFC) i Linköping arbetar specialister med att plocka fram de spåren ur beslagtagen elektronik, rapporterar SVT.
Bevis ur nästan vad som helst
Arbetet handlar om att hämta ut och analysera digital bevisning från beslagtagna enheter. Det rör sig inte bara om mobiler och datorer, utan om i princip allt som bär information, även elsparkcyklar och drönare.
Admir Dervisic, sektionschef för data- och elektronikanalys vid NFC, beskriver ett kunskapsfält där tekniken hela tiden förändras. "Systemen är föränderliga. De uppdateras regelbundet. De är väldigt säkra", säger han om de krypteringsverktyg som brukas.
Kapplöpningen mot krypteringen
Det är just den ständiga utvecklingen som gör jobbet svårt. När krypteringen blir allt mer avancerad ställs forensikerna inför nya hinder för varje uppdatering.
Samtidigt kan genombrott få enorm effekt. Ett känt exempel är när fransk polis 2020 knäckte det krypterade meddelandesystemet Encrochat, något som ledde till gripanden och fällande domar i både Sverige och andra länder.
Digitala spår avgör allt fler fall
I en tid då brottslingar litar på avancerade säkerhetslösningar blir förmågan att ändå komma åt informationen ofta avgörande. Det som en gång var en handskriven anteckningsbok finns i dag i en låst telefon, och den som kan öppna den kan också kartlägga ett helt nätverk.
Arbetet på NFC är därför en av de mindre synliga men allt viktigare delarna av det moderna polisarbetet, en tyst kamp som avgörs i labbet snarare än på gatan.
