Det är trångt i Sveriges fängelser och häkten. Kriminalvården har i flera år varnat för att platsbristen hotar myndighetens förmåga att klara sitt uppdrag, och läget har inte ljusnat. Nu tar regeringen ett ovanligt grepp för att kunna agera snabbt om det verkligen kniper.
I propositionen om en snabbare utbyggnad av anstalter och häkten föreslår regeringen att befintliga byggnader – hotell, skolor och vårdlokaler – tillfälligt ska kunna tas i anspråk och användas som anstalter eller häkten. Tanken är att regeringen ska kunna ge tidsbegränsade undantag från plan- och bygglagen när det finns en akut risk för allvarlig platsbrist.
En nödlösning, inte en permanent åtgärd
Förslaget beskrivs uttryckligen som en åtgärd för akuta lägen. Det handlar om att tillfälligt ändra användningen av lämpliga befintliga byggnader för att snabbt få fram fler platser, och åtgärderna ska vara tidsbegränsade. Parallellt vill regeringen förlänga den tid som tidsbegränsade bygglov för kriminalvårdsanläggningar kan gälla, för att skynda på även de mer långsiktiga lösningarna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Att göra om ett hotell eller en skola till fängelse är förstås inte oproblematiskt. Sådana byggnader är inte konstruerade för kriminalvård och saknar normalt den säkerhetsinfrastruktur – skalskydd, låssystem, avgränsade utrymmen – som krävs. Propositionen går inte i detalj in på hur de utmaningarna ska lösas, utan betonar att varje enskild åtgärd ska prövas och bedömas från fall till fall.
Historiskt stor utbyggnad pågår
De tillfälliga lösningarna ska komplettera, inte ersätta, en mycket omfattande utbyggnad av den permanenta kapaciteten. Enligt Kriminalvården pågår en lång rad bygg- och renoveringsprojekt runt om i landet, med målet att kraftigt öka antalet platser de kommande åren.
Senast i april meddelade regeringen att avtal tecknats för ytterligare drygt 1 800 nya platser på orter som Trelleborg, Värnamo, Karlskoga, Hisingen och Västervik. Justitieminister Gunnar Strömmer beskrev tillskottet som motsvarande "över två Kumlaanstalter" och som ett märkbart lyft för kapaciteten.
Bakgrunden: en straffpolitik som kräver fler platser
Platsbristen är en direkt följd av den straffskärpande politik som drivits de senaste åren, med längre straff och fler intagna. För att möta trycket införs också nya former för att avtjäna straff, däribland verkställighet utanför de traditionella fängelsemurarna under elektronisk övervakning.
Den långsiktiga lösningen förblir ändå nybyggnation. Men fram tills de nya anstalterna står färdiga kan alltså svenska hotellkorridorer och klassrum, om förslaget går igenom, komma att bli en nödutgång för en kriminalvård som går på knäna.
