Efter år av utredningar och en lagstiftningsprocess som överlevt flera regeringar återstår nu bara en underskrift.

Beskedet

Franska författningsrådet godkände på fredagen lagen som ger rätt till assisterat döende, rapporterar SVT.

Emmanuel Macron har femton dagar på sig att utfärda lagen. Eftersom presidenten står bakom den väntas den träda i kraft inom ungefär två veckor.

Både assisterat döende och eutanasi blir tillåtet.

Villkoren

Lagen ställer flera krav samtidigt. Den som ansöker ska vara vuxen, fransk medborgare eller stadigvarande bosatt i landet, ha ett allvarligt och obotligt tillstånd, lida av outhärdlig fysisk smärta, och kunna uttrycka ett informerat val ända till slutet.

Efter medicinskt godkännande gäller minst två dagars betänketid. Patienten måste bekräfta sitt beslut samma dag som det genomförs, och utför det själv om det är möjligt. Klarar patienten inte det får en läkare assistera.

Kravet som avgör räckvidden

Formuleringen om att patienten ska kunna uttrycka ett informerat val fram till slutet är den som mest begränsar vilka som omfattas.

Den utesluter i praktiken personer med långt framskriden demens, och den utesluter förhandsdirektiv skrivna medan man var frisk. En person som förlorat beslutsförmågan kan alltså inte omfattas, även om ett tidigare uttryckt önskemål finns.

Kravet på outhärdlig fysisk smärta drar en andra gräns. Psykiskt lidande, som i Nederländerna och Belgien kan utgöra grund, räknas inte här.

Det gör den franska lagen snävare än i de länder som gått längst, och närmare den modell som gäller i flera amerikanska delstater.

Varför det tagit tid

Frågan har utretts i Frankrike i flera omgångar under lång tid, och den har hela tiden korsat de vanliga politiska skiljelinjerna.

Motståndet har kommit både från kyrkligt håll och från delar av läkarkåren, där invändningen handlat om rollen: den som ska bota ombeds medverka till motsatsen. Stödet har samtidigt varit stort i opinionen under lång tid.

Att prövningen nu passerat författningsrådet innebär att den juridiska vägen är slut. Det som återstår är hur lagen tillämpas, och där avgörs mycket av vilka läkare som är villiga att medverka.