Hypotalamus: kroppens termostat

Djupt inne i hjärnan sitter hypotalamus – ett litet område som ändå styr en av kroppens viktigaste funktioner: att hålla kärntemperaturen stabil kring 37 grader. Marginalen är smal. Stiger temperaturen några grader för högt börjar cellernas enzymer sluta fungera.

När hypotalamus känner av att blodet blivit för varmt skickar den signaler via det sympatiska nervsystemet. Blodkärlen i huden vidgas så att mer varmt blod leds ut mot ytan, och svettkörtlarna sätter i gång. Enligt 1177 utsöndras då en vätska av vatten och salt på huden, som kyler kroppen när den avdunstar.

Avdunstningens fysik – det verkliga geniet

Här ligger den eleganta fysiken: när svett övergår från vätska till ånga krävs energi. Den energin hämtas direkt från huden och blodet strax under. Varje gram svett som avdunstar för bort ungefär 2 400 joule värme från kroppen. Det är en passiv, kontinuerlig kylprocess som bara kräver att svetten finns på huden – och att luften är tillräckligt torr för att ta upp ångan. Kroppen kyler sig alltså utan en enda rörlig mekanisk del.

Miljontals körtlar – två sorter

Människan har omkring 2–4 miljoner ekrina svettkörtlar över hela kroppen. De mynnar direkt i hudytan och producerar den klara, vattniga svett som främst sköter temperaturregleringen – till nära 99 procent vatten, plus natrium, klorid, kalium och spårämnen.

Den andra sorten, de apokrina körtlarna, sitter i armhålor och ljumskar och avger ett tjockare, fetthaltigt sekret. Det är i sig luktfritt, men när hudens bakterier bryter ner det uppstår den välkända kroppsodören. De apokrina körtlarna bidrar knappt alls till kylningen.

Varför fuktig värme är värre

Du har säkert märkt att 30 grader i fuktig tropik känns mycket jobbigare än 30 torra grader. Förklaringen är luftfuktigheten: avdunstning kräver att luften kan ta upp mer vattenånga. När luften redan är mättad avdunstar svetten långsamt eller inte alls – den rinner bara av utan att kyla, samtidigt som kroppen svettas allt mer i ett försök att kompensera.

Drick – och glöm inte saltet

När du svettas förlorar du inte bara vatten utan också salt. Vid vardaglig sommarvärme räcker vanligt vatten gott, men vid hård ansträngning i värme – då en vuxen kan svettas uppemot en liter i timmen – kan det vara klokt att få i sig något salt också. Uttorkning försämrar dessutom svettförmågan och skapar en ond cirkel där kroppen kyler sig allt sämre.

När kylsystemet slår ut

Stiger kroppstemperaturen över ungefär 40 grader och svettningen sviktar talar man om värmeslag – ett livshotande tillstånd med tecken som förvirring, torr hud trots värmen och hög puls. Det kräver omedelbar nedkylning och sjukvård. Särskilt utsatta är äldre, små barn och de som arbetar fysiskt i stark värme.

Evolutionens gåva

Forskare menar att människans ovanligt täta nät av svettkörtlar är en av anledningarna till att vi kunde röra oss och jaga i stekande sol när andra djur tvingades söka skugga. Nästa gång du torkar pannan i sommarvärmen gör du alltså något av det mest sofistikerade evolutionen konstruerat: kyler en hel kropp med inget annat än vatten och fysik.