När sommaren lockar till glasskiosken märker många att priset på favoriten klättrat rejält de senaste åren. Att svensk press beskriver utvecklingen som "chockerande" är ingen överdrift – och den viktigaste förklaringen finns inte i Sverige, utan på världsmarknaden för kakao.
Kakaopriset slog rekord
Under 2024 steg priset på kakaobönor till historiska nivåer. I december nådde terminspriserna nära 13 000 dollar per ton, enligt marknadsdata sammanställd av Trading Economics och branschorganisationen ICCO. Det är ett rekord i modern tid, främst drivet av skördesvikter i Elfenbenskusten och Ghana – länderna som tillsammans producerar majoriteten av världens kakao.
Kakao är en nyckelråvara i stora delar av glassortimentet: chokladöverdrag, chokladglass och pinnglassen av Magnum-typ är alla direkt beroende av bönan. När råvaran flerdubblas i pris slår det igenom längs hela kedjan, från fabrik till frysdisk.
Fler råvaror har pressat uppåt
Kakao är inte hela förklaringen. Under 2022 och 2023 steg de svenska livsmedelspriserna i rekordfart – matinflationen toppade på knappt 21 procent i februari 2023, enligt statistik från SCB. Under den perioden steg kostnaden för grädde, mjölk och andra mejeriprodukter kraftigt, till stor del på grund av höjda energipriser i spåren av kriget i Ukraina.
Grädde är volymmässigt den viktigaste råvaran i traditionell gräddglass. Även socker, förpackningar och transporter bidrog till kostnadsökningarna. Sammantaget har glasstillverkarna mött flera år av stigande inköpspriser, som förr eller senare landar på konsumenten.
Sverige bland Europas glassgladaste
Prisuppgången känns extra mycket just här. Sverige hör till de länder i Europa där man äter mest glass per person, och konsumtionen är starkt säsongsbetonad – en stor del av årets glass äts under sommarmånaderna. När priset stiger samtidigt som efterfrågan toppar blir det tydligt i plånboken.
Ljusning på råvarumarknaden
Det finns också en ljusglimt. Kakaopriset har fallit tillbaka kraftigt från rekordnivåerna och handlas under 2026 betydligt lägre än vid toppen – om än fortfarande högt sett över längre tid. Det innebär att kostnadstrycket för chokladtung glass gradvis kan lätta.
Frågan är hur snabbt det märks i butik. Priser som väl skruvats upp tenderar att sänkas långsammare än de höjdes – en asymmetri som är välkänd i livsmedelsbranschen. Den som hoppas på billigare glass får alltså troligen vänta ett tag till.
