Det börjar på solen
Allt utgår från solen. Den skickar hela tiden ut en ström av laddade partiklar, den så kallade solvinden. När dessa partiklar når jorden fångas de upp av vårt magnetfält, som styr dem in mot polerna. Det är därför norrsken främst syns långt i norr – och har en spegelbild, sydsken, kring sydpolen.
Kollisionen som lyser
När solvindens partiklar tränger ner i atmosfären krockar de med gaser på hög höjd, ofta över hundra kilometer upp. Kollisionerna tillför energi till gasernas atomer, och när de sedan faller tillbaka till sitt vanliga tillstånd avges energin som ljus. Det är detta ljus vi ser som norrsken.
Färgernas hemlighet
Vilken färg skenet får beror på vilken gas som lyser och på vilken höjd. Syre ger den vanliga gröna färgen, och kan högt upp också ge rött. Kväve bidrar med blå och lila toner. Tillsammans skapar de de skiftande slöjor och draperier som tycks dansa över himlen.
När chansen är som störst
Norrsken syns bäst under mörka, klara nätter och blir kraftigare när solen är aktiv och skickar ut mer laddade partiklar, till exempel vid solstormar. I Sverige är chansen störst i norr och under den mörka delen av året – ljusa sommarnätter gör det svårt att se, även när det pågår.
En kosmisk påminnelse
Att stå under ett flammande norrsken är att med egna ögon se hur solen och jorden hänger ihop. Det vackra ljuset är i grunden ett kvitto på att vår planet hela tiden träffas av partiklar från rymden – och att atmosfären och magnetfältet tillsammans förvandlar den träffen till något att häpna över i stället för att frukta.
