Danmarks statsminister Mette Frederiksen vill skärpa straffen för dödligt våld i de fall där gärningspersonen tidigare dömts för våldsbrott. Hon lyfte förslaget vid en presskonferens och kopplade det till attacken i Köpenhamn den 30 juni, rapporterar TT.

Vid det tillfället dödades en svensk polisman i samband med ett VM-evenemang. Han var ledig och inte i tjänst.

Det som föreslås är en återfallsregel

Förslaget riktar sig inte mot dödligt våld generellt, utan mot en avgränsad grupp: de som redan är dömda för våldsbrott.

Den sortens skärpning är juridiskt enklare att motivera än en generell höjning, eftersom återfall redan i dag beaktas vid straffmätning i de nordiska rättssystemen. Det som föreslås är alltså inte ett nytt principiellt steg utan en förstärkning av en princip som finns.

Frågan blir därmed praktisk snarare än principiell: hur mycket tyngre ska ett tidigare våldsbrott väga, och vilka brott ska räknas in i den kategorin.

Varför en enskild händelse driver lagstiftning

Att ett lagförslag presenteras med hänvisning till ett konkret fall är vanligt, och det är samtidigt det som brukar oroa jurister.

Lagstiftning som formuleras i skuggan av en uppmärksammad händelse riskerar att bli utformad efter just det fallet, medan den ska tillämpas på alla kommande. Motargumentet är lika giltigt: verkliga händelser visar var ett regelverk faktiskt inte räcker till, och det är svårt att veta det utan dem.

Det som avgör vilken av de två beskrivningarna som stämmer är utformningen, och den är ännu inte presenterad i detalj.

Ett svenskt intresse i en dansk process

För svensk del är det här ett gränsöverskridande ärende av ett slag som blivit vanligare i Öresundsregionen. Människor bor, arbetar och roar sig på båda sidor, medan straffrätten stannar vid gränsen.

Ett skärpt danskt straff för återfallsförbrytare påverkar inte svensk lag, men det påverkar vad som händer med den som begår ett brott mot en svensk medborgare på dansk mark. Det gör frågan relevant här även om den avgörs i Folketinget.

Förslaget är än så länge en politisk avsiktsförklaring. Det behöver beredas och behandlas parlamentariskt innan något ändras.