En plog under marken
Daggmasken arbetar där vi inte ser den. När den gräver sig fram genom jorden skapar den gångar som luckrar upp marken, släpper in luft och låter vatten rinna ner i stället för att bli stående på ytan. På så sätt fungerar masken som en levande plog som hela tiden bearbetar jorden underifrån.
Från löv till näring
Masken drar också ner dött växtmaterial – löv, gräs och rester – från ytan och äter av det. Det som passerar genom dess kropp kommer ut som maskmylla, en av de mest näringsrika jordförbättrarna som finns. På köpet blandar masken om jordlagren och för upp näring underifrån. Få djur ger så mycket tillbaka till jorden.
Darwins sista kärlek
Att daggmasken är viktig är ingen ny insikt. Charles Darwin, mest känd för utvecklingsläran, ägnade sin allra sista bok åt just daggmaskar och deras roll i att bygga upp den bördiga jorden. Han räknade ut att maskarna under lång tid kan flytta enorma mängder jord – tyst och tålmodigt, år efter år.
Ett hot mot hjälten
Just därför är det oroande att daggmaskarna har fiender. Invasiva plattmaskar, som på senare tid dykt upp i Sverige, är rovdjur som äter daggmaskar – och om de blir många kan de slå hårt mot en art som hela jordens hälsa vilar på. Det som händer under markytan märks sällan förrän det är för sent.
Var rädd om masken
Nästa gång du gräver i landet och stöter på en daggmask är det värt att lägga tillbaka den varsamt. En trädgård rik på daggmaskar är en frisk trädgård – och en liten påminnelse om att det viktigaste arbetet ofta sker just där vi inte ser det.
