Mychajlo Fedorov fick lämna posten som Ukrainas försvarsminister efter bara ett halvår, i en konflikt som kopplas till militärchefen Oleksandr Syrskyj. Nu kräver han att landet håller val trots kriget, rapporterar SVT.

Hans argument är tre. "Demokrati är inte en lyx i fredstid", säger han. "Vi kan inte låta Putin bestämma när ukrainarna kan välja sin egen regering." Och: "Svårigheter betyder inte omöjlighet", med hänvisning till att Ukraina flera gånger gjort det omvärlden bedömt som ogenomförbart.

Fedorov har inte sagt att han själv tänker kandidera. Presidentens kansli har enligt SVT ännu inte kommenterat utspelet. Zelenskyj hann strax innan nominera Jevhenij Chmara till ny försvarsminister.

Vad lagen säger

Ukrainsk lag förbjuder val medan krigslag råder. Det är inte ett beslut som fattas inför varje val, utan en regel som gäller så länge undantagstillståndet är förlängt.

Det gör frågan till något mer än en politisk viljeyttring. Att hålla val skulle kräva att krigslagen hävs eller ändras, och det beslutet fattas av parlamentet, inte av presidenten ensam.

De praktiska invändningarna

Argumenten mot val under krig brukar handla om tre saker. Miljontals ukrainare är på flykt, i utlandet eller i ockuperade områden, och skulle ha svårt eller omöjligt att rösta. Soldater vid fronten kan inte lämna sina positioner för att gå till en vallokal. Och en valrörelse med kampanjmöten och vallokaler skapar samlingar av människor på förutsägbara platser, vilket i ett land under missil- och drönarbeskjutning är en säkerhetsfråga.

Fedorovs motargument är att svårt inte är samma sak som omöjligt, och att lösningar går att bygga. Det är principiellt riktigt men lämnar varje enskild svårighet olöst.

Varför utspelet ändå väger

Det som gör kravet politiskt intressant är vem som framför det. En avsatt minister har inget ämbete att förlora, och kan därför säga sådant som sittande företrädare inte kan.

Samtidigt är det svårt att skilja principen från situationen. Ett utspel om demokrati från någon som just förlorat sin post läses oundvikligen också som ett drag i en intern maktstrid, oavsett hur giltiga argumenten är i sak.

Frågan som inte försvinner

Zelenskyj valdes 2019, och hans mandatperiod har förlängts genom krigslagen. Ju längre kriget pågår, desto längre blir avståndet mellan det mandat som en gång gavs och den tid som gått.

Det är kärnan i Fedorovs poäng, och den kommer att ställas igen oavsett vad som händer med honom personligen. Ett land som säger sig försvara sin rätt att välja sina egna ledare får svårare att skjuta upp valet ju längre kriget varar.