En 65-årig man åtalas för att ha brutit mot det kontaktförbud han har mot längdskidåkaren Frida Karlsson. Överträdelserna ska ha skett i september och oktober 2025, genom telefonsamtal och meddelanden till Karlsson och genom meddelanden på Instagram till personer i hennes närhet, rapporterar SVT Sport.

Mannen nekar till brott. Enligt TT:s uppgifter ska kontaktförsöken ha riktats mot både Karlsson, en person i hennes närhet och hennes mamma.

Det är inte första gången. I våras dömde Ångermanlands tingsrätt honom för olaga förföljelse till villkorlig dom och 40 000 kronor i skadestånd. Den domen gällde ett beteende som pågått i över ett år, med upprepade kontaktförsök och besök på platser där hon befann sig, bland annat hennes hem.

Varför ett nytt åtal följer på en dom

Ett kontaktförbud är inte ett straff utan ett förbud framåt i tiden. Den som bryter mot det begår ett nytt brott, oavsett vad som hänt tidigare i ärendet.

Det är därför den här sortens ärenden ofta kommer i omgångar. Domen för det som redan skett avslutar inte kontakten, den flyttar bara gränsen: efter domen blir varje samtal och varje meddelande i sig en ny gärning som kan prövas.

När kontakten går via andra

Det som sticker ut i åtalet är att kontaktförsöken enligt uppgifterna riktats även mot personer i Karlssons närhet och mot hennes mamma.

Ett kontaktförbud gäller kontakt med den skyddade personen, direkt eller indirekt. Att gå via anhöriga är alltså inte ett kryphål utan i regel just den sortens indirekta kontakt som förbudet omfattar. För den som skyddas är effekten också en annan: det som skulle ha varit ett skyddat avstånd blir i stället en påminnelse om att omgivningen kan nås.

Ett återkommande problem i idrotten

Karlsson har tidigare beskrivit att problemet berör många, särskilt kvinnor. Det är en rimlig iakttagelse. Elitidrottare är offentliga på ett sätt som gör dem lätta att hitta: tävlingsscheman är publika, hemorter är kända och sociala medier ger en direkt kanal in.

Det som skiljer förföljelse från ovälkommen uppmärksamhet är uthålligheten. Ett meddelande är en olägenhet, hundratals över ett år är något annat, och det är den skillnaden lagstiftningen om olaga förföljelse är byggd för att fånga.

Vad som händer nu

Åtalet ska prövas i domstol, och mannens inställning är att han nekar. Fram till dess gäller oskuldspresumtionen, precis som i alla brottmål.

Frågan för rätten blir inte i första hand om kontakterna skett, utan om de bevisligen kommer från honom och om de faller inom det som förbudet omfattar. Vi namnger inte mannen.