Laddning byggs upp i molnet
Åska föds i höga, kraftiga bymoln (cumulonimbus). Inuti molnet far is- och vattenpartiklar runt i starka upp- och nedvindar och gnider mot varandra. Det gör att elektrisk laddning separeras: lättare, positivt laddade partiklar hamnar högt upp, medan tyngre, negativt laddade samlas längre ner. När spänningen mellan dessa områden – eller mellan molnet och marken – blir tillräckligt stor sker en kraftig urladdning. Det är blixten, förklarar SMHI.
Därför mullrar det
Blixten är otroligt het – mångdubbelt varmare än solens yta – och värmer på bråkdelen av en sekund upp luften längs sin bana så att den explosionsartat utvidgar sig. Den snabba tryckvågen är det vi hör som åskknallen. Ett kort, skarpt knastrande betyder att blixten slog ned nära; ett långt, rullande mullret kommer från en blixt längre bort, eftersom ljudet når oss från olika delar av blixtkanalen vid olika tidpunkter.
Räkna sekunderna
Eftersom ljuset når dig nästan omedelbart men ljudet färdas långsammare kan du uppskatta avståndet. Räkna sekunderna mellan blixt och knall och dela med tre – då får du ungefär avståndet i kilometer, eftersom ljudet rör sig drygt 300 meter per sekund. Tre sekunder betyder alltså omkring en kilometer.
Håll dig säker
Åska är vacker men kan vara farlig – något inte minst sommarens olyckor påmint om. Råden är att söka skydd inomhus eller i en bil, undvika öppna fält, höjder och vatten, och aldrig ställa sig under ett ensamt träd. Måste du vara ute, gör dig liten och undvik att vara den högsta punkten i terrängen. Vänta gärna en stund efter den sista blixten innan du går ut igen – åskan kan slå till även en bit från själva regnet.
