Värmen är inte en bakgrundsdetalj i ett friidrottsmästerskap. Den är en av de faktorer som avgör resultaten, och ibland vem som över huvud taget kan ställa upp.

Prognosen

Upp till 36 grader väntas i Birmingham under onsdagen och torsdagen, rapporterar TT.

Landslagsläkaren Ellen Huldén är tydlig med riskerna: "Man kan bli riktigt sjuk."

Åtgärderna som lyfts fram är de grundläggande: fylla på med vätskeersättning och hålla sig i skuggan.

Under torsdagen tävlar bland andra Daniel Ståhl om guldet i diskus.

Varför värme slår så hårt i friidrott

En arbetande muskel producerar mycket mer värme än den omsätter till rörelse. Vid hård ansträngning ökar kroppens värmeproduktion många gånger om, och den enda effektiva vägen ut är svettning.

När lufttemperaturen närmar sig kroppstemperaturen fungerar inte längre avkylning via luften, och är luften dessutom fuktig avdunstar svetten sämre. Då stiger kroppstemperaturen trots att man dricker.

Konsekvenserna kommer i ordning: sämre prestation, sedan yrsel och illamående, och i värsta fall värmeslag, som är ett akut livshotande tillstånd.

Olika grenar, olika risk

Riskbilden är inte densamma för alla på arenan.

Uthållighetsgrenarna är mest utsatta, eftersom värmeproduktionen pågår i tio minuter till flera timmar. Maratonlopp och gång flyttas av det skälet ofta till tidig morgon i varma mästerskap.

Kastgrenarna, som Ståhls diskus, innebär kortare ansträngningar men lång väntan på arenan mellan försöken, ofta i direkt sol. Där handlar riskerna mer om ackumulerad värmebelastning och uttorkning under timmar än om själva kastet.

Sprinterna påverkas minst akut, men värmen påverkar uppvärmningen och återhämtningen mellan omgångar.

Vad som faktiskt fungerar

Vätskeersättning innebär inte bara vatten. Vid stora svettförluster behöver även salter ersättas, annars riskerar man utspädning av kroppens natrium, som i sig kan bli farlig.

Utöver det handlar det om att kyla kroppen aktivt: isvästar, kalla handdukar, kylda drycker före start, och att minimera tiden i solen. Många landslag arbetar också med värmeanpassning i veckorna före ett mästerskap, där kroppen får vänja sig genom träning i värme.

Det är enkla åtgärder, och de är verkningsfulla. Men de fungerar bara om de görs innan problemet uppstår, vilket är hela poängen med att landslagsläkaren går ut och säger det nu.