Stormen Johannes drog fram över norra och mellersta Sverige den 27 och 28 december i fjol, tätt följd av snöovädret Anna. Tillsammans fällde de närmare elva miljoner kubikmeter skog. Ett halvår senare är det inte stormen som är problemet, utan det som ligger kvar efter den.
En tredjedel ligger kvar
Enligt Skogsstyrelsens bedömning ligger fortfarande omkring en tredjedel av de nedblåsta träden i skogen, rapporterar TT.
Det är den siffran som gör den kommande sommaren och nästa år till en riskperiod. Färska, fuktiga granstammar som blivit liggande är idealisk yngelmiljö för granbarkborren, en fyra millimeter lång skalbagge som under utbrottsåren efter 2018 dödade gran för miljardbelopp.
Faran är inte i första hand det redan fällda virket. Faran är att populationen växer sig så stor i vindfällena att den sedan angriper levande, friska granar i beståndet.
Vad pengarna går till
Regeringen har gett Skogsstyrelsen 20 miljoner kronor för att hantera följderna av de två ovädren. Enligt myndighetens egen redovisning går pengarna bland annat till:
- utökad svärmningsövervakning av granbarkborre
- digitala kartlösningar för att hitta stormfällda träd
- helikopterbaserad datainsamling över stormskadorna
- bättre skogsbilvägar, så att virket går att hämta ut
- rådgivning till skogsägare om klimatanpassning
- snabbare handläggning av avverkningsärenden
"Vi fortsätter ett intensivt arbete med att begränsa stormskadornas effekter för skog och skogsägare", säger Skogsstyrelsens generaldirektör Staffan Norin.
Kartorna som visar var skadan finns
Den tekniska delen handlar om att hitta skadorna över huvud taget. Efter Johannes tog myndigheten fram en karttjänst som jämför satellitbilder från mitten av februari 2025 med bilder från samma tid 2026, där snön används som kontrast för att få fram var träden fallit.
För en enskild skogsägare med spridda skiften är det skillnaden mellan att gissa och att veta. För branschen som helhet handlar det om att prioritera vilka områden som måste tömmas först.
Kapplöpning mot kalendern
Svensk skogsvårdslagstiftning ställer krav på att skadad barrskog över en viss volym forslas ut ur skogen inom bestämda datum, just för att inte låta barkborren föröka sig i den. Det är den kapplöpningen som pågår nu.
SLU har pekat på att risken efter stormarna sträcker sig långt bortom det första året. Det avgörande är hur stor population som hinner byggas upp i vindfällena innan de är borta.
Alternativet, om virket blir liggande, är att räkningen för de två decemberdagarna fortsätter komma i flera år.
