Det är en av de mörkaste dagarna i modern nordisk historia. På tisdagen har det gått 15 år sedan den 22 juli 2011, då Anders Behring Breivik genomförde två attentat i Norge, rapporterar SVT.
Vad som hände
Först detonerade en bomb vid regeringskvarteret i Oslo, klockan 15.26. Åtta människor dödades där. Därefter tog sig gärningsmannen till ungdomslägret på ön Utøya och sköt ihjäl 69 av de ungdomar som befann sig där.
Totalt dog 77 människor och över 200 skadades. Många av offren var tonåringar.
Stoltenberg öppnar anteckningarna
Den som var statsminister den dagen, Jens Stoltenberg, berättar nu att han för första gången på 15 år läser sina egna anteckningar från timmarna kring dådet. Han beskriver det som "kraftfullt att bläddra igenom", och kallar det den mörkaste dagen i sitt liv.
En detalj han lyfter fram säger något om kaoset i stunden. "De första siffrorna på antalet döda som vi utgick från var väldigt låga. Det tog flera timmar innan vi förstod att de var låga", berättar han enligt SVT.
Dagen uppmärksammas
Minnesstunder hölls i Oslo och på Utøya. Nuvarande statsministern Jonas Gahr Støre kopplade minnet till samtiden och varnade: "Högerextremism har blivit ett större säkerhetshot."
Det är ingen tom formulering. Norska säkerhetspolisen PST rapporterar om ökad radikalisering bland personer som inspireras av Breivik, särskilt bland minderåriga.
Varför det angår också Sverige
Dådet 2011 var länge det värsta enskilda terrorattentatet i Norden i fredstid, och dess efterverkningar stannar inte vid gränsen. Den ideologi Breivik bekände sig till finns kvar, och de varningar norska myndigheter nu ger om radikalisering bland unga är av ett slag som känns igen även i Sverige.
Att en tidigare statsminister väljer att öppna sina anteckningar just nu handlar mindre om att minnas en katastrof, och mer om att påminna om att hotet den sprang ur inte är ett avslutat kapitel.
