Maja betyder löv – inte maj
Många tror att "majstång" syftar på månaden maj, men så är det inte. Enligt Wikipedia kommer ordet av verbet maja – att klä eller smycka med löv och grönt. En majstång är alltså en lövad stång, oavsett när på året den reses. I stora delar av Sverige kallas den i dag helt enkelt midsommarstång.
Stången kläs traditionellt med björkris och blommor och reses till midsommarfirandet, kring sommarsolståndet i slutet av juni, då naturen står i sin grönaste prakt.
Dansen och de små grodorna
Kring stången samlas människor till ringdans. Mest känd är "Små grodorna", där deltagarna hoppar runt stången och härmar grodor utan öron och svans – en lek som roar barn och får vuxna att skratta år efter år. Tillsammans med sång, lekar och kransar i håret hör dansen till midsommarfirandets själva kärna.
Inte svensk från början
Trots att midsommarstången känns ursvensk är dess ursprung sannolikt inte svenskt. Seden tros ha kommit till Sverige från kontinenten, troligen från det tysktalande Europa, någon gång under medeltiden. På 1600-talet var stången enligt bevarade kopparstick – bland annat av Erik Dahlbergh – redan ett ganska vanligt inslag, särskilt i städerna.
Regionala variationer
Hur stången ser ut varierar. Den klassiska svenska modellen med en tvärslå och två ringar är den många tänker på, men det finns lokala varianter. På Åland reses ovanligt höga och påkostade midsommarstänger, ibland tjugo till trettio meter höga, medan man i delar av Dalarna har en tradition av att låta stången stå kvar året om.
Oavsett form fyller midsommarstången samma funktion: en mittpunkt för gemenskap under årets ljusaste helg. Så länge någon orkar resa den – och någon vågar sjunga om de små grodorna – lever traditionen vidare.
