Svensk ekonomi har befunnit sig i lågkonjunktur så länge att den blivit utgångspunkt snarare än undantag. Nu sätter Konjunkturinstitutet ett datum på när den tar slut.
Beskedet
"Konjunkturåterhämtningen i svensk ekonomi har nu kommit långt och lågkonjunkturen ebbar ut under 2027", skriver Konjunkturinstitutet i sin uppdatering, enligt TT.
Bedömningen presenteras av myndighetens generaldirektör Albin Kainelainen och ingår i augustiuppdateringen av Konjunkturläget, som fått rubriken att återhämtningen kommit långt.
Vad "lågkonjunktur" faktiskt betyder
Ordet används slarvigt i vardagsspråk om allt som känns tungt i ekonomin. Konjunkturinstitutet menar något mer preciserat: att den faktiska produktionen i ekonomin ligger under vad den skulle kunna vara med normalt utnyttjade resurser, alltså ett negativt resursutnyttjande.
Att lågkonjunkturen ebbar ut betyder alltså inte att allt plötsligt känns bra, utan att gapet mellan vad ekonomin producerar och vad den kan producera sluts. Arbetslösheten ligger typiskt kvar en tid efter att tillväxten vänt, eftersom företag först utnyttjar befintlig personal mer innan de anställer.
Varför det spelar roll för räntan
För hushållen är det här främst en räntenyhet. Riksbanken sänker styrräntan när ekonomin är svag och inflationstrycket lågt, och börjar överväga höjningar när resursutnyttjandet normaliseras och efterfrågan tar fart.
En prognos som säger att lågkonjunkturen är över under 2027 pekar därför i riktning mot att räntebotten passeras någon gång dessförinnan. För den med rörligt bolån betyder det att den period av fallande boendekostnader som präglat de senaste kvartalen inte kan tas för given framåt.
Det är samtidigt en prognos, inte ett beslut. Riksbanken fattar sina egna, och underlaget kan svänga snabbt: en försvagad europeisk konjunktur, högre matpriser efter sommarens torka eller en svagare krona kan alla ändra bilden innan 2027.
Vad som avgör fortsättningen
Tre saker brukar avgöra om den här typen av prognoser håller.
Det första är hushållens konsumtion. Efter flera år av sparsamhet finns ett uppdämt utrymme, men det frigörs bara om hushållen tror på sin egen ekonomi.
Det andra är exporten, som är beroende av efterfrågan i Europa. Där är läget osäkrare, med svag tillväxt i flera av Sveriges viktigaste marknader.
Det tredje är bostadsbyggandet, som fallit kraftigt och som normalt är en av de sektorer som drar igång först när räntorna sjunker.
Går de tre åt samma håll blir 2027 året då återhämtningen slutar vara en prognos och börjar synas i lönebesked och sysselsättning.
