Fronten i Ukraina står i stort sett stilla. Det betyder inte att det är lugnt, utan att ingendera sidan kan förflytta sig utan att bli sedd.
Zonen
SVT har rapporterat från det bälte längs östfronten som soldaterna kallar the kill zone, ett omkring 30 kilometer brett område där ryska och ukrainska soldater befinner sig samtidigt, skriver SVT.
Löjtnant Dmytro, drönarspecialist i den ukrainska armén sedan 2023, sammanfattar villkoren kort:
"Alla som rör sig öppet dör."
Dagarna före intervjun träffades hans enhet av en rysk flygbomb. En kamrat skadades av splitter men överlevde.
Före kriget var Dmytro paravolleyspelare och restaurangarbetare.
Varför bältet blivit så brett
Det är drönarna som skapat zonen, och det är därför den ser ut som den gör.
En FPV-drönare styrs i realtid via kamera, kostar en bråkdel av ett pansarvärnsvapen och når flera mil in bakom frontlinjen. Följden är att allt som rör sig, och allt som avger värme eller damm, kan ses och angripas långt innan det når fram till någon skyttegrav.
Praktiskt innebär det att de större fordonen försvunnit från de främre områdena. Förflyttning sker till fots, på motorcykel eller fyrhjuling, i mörker och i små grupper.
Det är också förklaringen till att fronten är så statisk. En framryckning kräver att materiel och förstärkningar kan föras fram, och just det är vad drönarna omöjliggör.
Ett krig som ändrat karaktär
Bilden av skyttegravar och artilleri stämmer fortfarande, men den är inte längre hela bilden. Det som avgör var gränsen går är i dag i hög grad vem som kan hålla luftrummet över de närmaste milen under uppsikt.
Det förklarar också varför så mycket av stödet till Ukraina de senaste åren handlat om drönare, motmedel och störningsutrustning snarare än om stridsvagnar, och varför enkla lösningar som nät över vägar och hållplatser fått betydelse.
För soldaterna i bältet är konsekvensen mer konkret än så. Den handlar om att inte röra sig i dagsljus, att inte samlas, och att ta sig fram de sista kilometrarna på ett sätt som inte syns uppifrån.
