I Frankrike har luftkonditionering gått från bekvämlighet till politisk stridsfråga. Efter en sommar med extrem hetta skjuter efterfrågan på AC i höjden, och med den en het debatt om vem som ska ha råd att kyla sitt hem, rapporterar SVT.
Hettan driver efterfrågan
Bakgrunden är en rekordvarm sommar. I juni slogs franska värmerekord, med temperaturer över 40 grader i flera regioner och återkommande värmevarningar. Utanför butiker som säljer portabla AC-enheter och fläktar har det bildats köer.
En kinesisk AC-återförsäljare beskriver för SVT en försäljning utan motstycke: "Det är fullständigt otroligt. Jag har jobbat här i åratal och aldrig sett något liknande."
Höger och vänster byter position
Det politiskt intressanta är hur frågan rört om i de vanliga blockgränserna.
På högerkanten driver Marine Le Pen och Nationell samling en offensiv linje: en nationell AC-plan för skolor och sjukhus, och statligt garanterade räntefria lån så att villaägare ska kunna installera kyla. Luftkonditionering framställs som en fråga om vanliga människors rätt att klara värmen.
Samtidigt har delar av vänstern, som tidigare avvisat AC, börjat mjukna. De grönas Marine Tondelier har medgett att luftkonditionering behövs i skolor och sjukhus, ett tydligt brott mot den tidigare linjen.
Klimatinvändningen finns kvar
Motståndet handlar framför allt om klimat. Luftkonditionering drar mycket el, och vänsterpartier har länge sett en storskalig AC-utbyggnad som kontraproduktiv: en lösning på värmen som samtidigt spär på de utsläpp som gör somrarna allt hetare.
En förhandling om anpassning
Debatten i Frankrike säger något större om hur Europa möter allt varmare somrar. När värmen blir livsfarlig ställs klimatmålen mot människors omedelbara behov av svalka. Att även miljörörelsen nu accepterar AC i skolor och sjukhus visar hur snabbt en het sommar kan flytta det som nyss var en principfråga.
