--- title: "Veckans djur: Älgen – skogens konung möter en ny tid" description: "Den är Sveriges största landdäggdjur, en symbol så stark att den fått smeknamnet skogens konung. Men bakom den majestätiska fasaden lever älgen i en svensk skog som förändras snabbt – av klimat, trafik och en allt hårdare konkurrens om maten." category: "Vetenskap & teknik" category_url: https://dagensblad.se/kategori/vetenskap author: "Maja Falk" published: 2026-06-22T09:13:00.000Z updated: 2026-06-22T09:13:00.000Z canonical: https://dagensblad.se/artikel/veckans-djur-algen-skogens-konung-moter-en-ny-tid tags: ["älg", "djur", "natur", "skog", "klimat", "viltvård"] --- # Veckans djur: Älgen – skogens konung möter en ny tid Den är Sveriges största landdäggdjur, en symbol så stark att den fått smeknamnet skogens konung. Men bakom den majestätiska fasaden lever älgen i en svensk skog som förändras snabbt – av klimat, trafik och en allt hårdare konkurrens om maten. Få djur är så förknippade med den svenska naturen som älgen. Den dyker upp på vägskyltar, i barnböcker och i utländska turisters drömmar om vildmarken. Och visst gör den sig förtjänt av epitetet skogens konung: en fullvuxen älgtjur kan väga 500–700 kilo och bär under sensommaren upp ett väldigt horn som kan mäta långt över en meter i bredd. Därmed är älgen Sveriges största landlevande däggdjur – ett djur som trots sin storlek kan röra sig nästan ljudlöst genom snårig granskog. ## Ett liv i skogens skugga Älgen (*Alces alces*) är en utpräglad växtätare och en kräsen sådan. Sommartid betar den löv och skott från sälg, asp och björk, örter och inte minst vattenväxter – det är därför man ofta ser älgar vada ut i sjökanter och myrar. Vintern är magrare: då lever djuret framför allt på kvistar, ris och skott från tall, lövträd och buskar, enligt [SLU:s faktasammanställning om älg](https://www.slu.se/tema/tema-alg/faq-alg/). En vuxen älg behöver flera kilo foder om dagen, vilket gör den till en betydande aktör i skogsekosystemet – och en omdiskuterad sådan, eftersom betet på ungtall ibland krockar med skogsbrukets intressen. Älgkon är dräktig i ungefär åtta månader och föder vanligen sina kalvar i maj. Tvillingfödslar är vanliga, men hur ofta de inträffar beror på kons ålder, hull och inte minst på vädret sommaren innan. Forskning från SLU visar att kalvningen är finkänsligt inställd efter naturen: den infaller när vegetationsperioden börjar, och senareläggs med ungefär 2,5 dygn för varje breddgrad norrut. ## Hur många älgar finns det? Sverige har en av världens tätaste älgstammar. Inför jaktstarten hösten 2024 beräknades stammen till omkring 300 000 djur, enligt den årliga sammanställning som Naturvårdsverket och SLU gör. Under säsongen fälldes knappt 57 000 älgar, vilket innebar att ungefär 240 000 djur återstod efter avslutad jakt, skriver [Naturvårdsverket](https://www.naturvardsverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter-och-pressmeddelanden/2025/augusti/algstammen-fortsatter-att-oka/). Exakta siffror varierar mellan år och källor och bör betraktas som skattningar. Älgjakten är djupt rotad i svensk landsbygdskultur och inleds i regel under hösten – tidpunkten skiljer sig åt mellan landets förvaltningsområden men ligger normalt i september eller oktober. Jägarnas inrapporterade älgobservationer ligger till grund för förvaltningen. ## Tusentals krockar varje år Den vanligaste kontakten många svenskar har med en älg är dessvärre den farligaste. Älgen är ett av de viltslag som oftast är inblandat i trafikolyckor: under ett typiskt år registreras kring 6 000 älgolyckor på väg och järnväg, och totalt sker omkring 75 000 viltolyckor årligen i landet, enligt [Nationella Viltolycksrådet](https://www.viltolycka.se/statistik/). Med sin höga kroppstyngd är en älgkollision livsfarlig för bilister, och antalet viltolyckor har de senaste åren ökat snarare än minskat. ## Utmaningar i en varmare skog Men det största hotet är kanske mer svårfångat än en bilkrock. Forskare vid SLU varnar för att klimatförändringarna pressar älgen från flera håll på samma gång. Ett varmare och torrare klimat ger både färre och lättare kalvar; flera forskningssammanfattningar pekar på en tydlig nedgång i reproduktionen under de senaste decennierna, även om exakta siffror bör läsas mot originalstudierna. Värmestress är en del av förklaringen: älgen är ett djur byggt för kyla och trivs dåligt i höga sommartemperaturer. Till det kommer ökad konkurrens om betet från andra hjortdjur som rådjur, kronhjort och dovhjort, samt en framryckning av fästingar och parasiter som gynnas av mildare vintrar. Sammantaget gör det att älgen kan komma att försvinna från delar av södra Sverige, medan tyngdpunkten förskjuts norrut – ett mönster som påminner om utvecklingen i Nordamerika. Skogens konung är alltså ingen självklar tronföljare. Älgen är fortfarande talrik och livskraftig i stora delar av landet, men dess framtid kräver en aktiv förvaltning som väger samman jakt, trafiksäkerhet, skogsbruk och ett klimat i förändring. Hur väl vi lyckas avgör om kommande generationer får möta kungen vid skogsbrynet en gryning i maj. ## Källor - [Älgstammen fortsätter att öka](https://www.naturvardsverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter-och-pressmeddelanden/2025/augusti/algstammen-fortsatter-att-oka/) - [Fakta om älgar](https://www.slu.se/tema/tema-alg/faq-alg/) - [Statistik – viltolyckor](https://www.viltolycka.se/statistik/)