--- title: "Utredare: 480 000 bor i områden med parallella rättsstrukturer" description: "En statlig utredare uppskattar att omkring 480 000 personer i Sverige bor i områden där parallella rättsstrukturer är ett problem. Hedersnormer, lågt förtroende för samhället och boendesegregation pekas ut som grogrund." category: "Inrikes" category_url: https://dagensblad.se/kategori/inrikes author: "Elin Bergström" published: 2026-08-20T03:45:00.000Z updated: 2026-08-20T03:45:00.000Z canonical: https://dagensblad.se/artikel/utredare-480-000-bor-i-omraden-med-parallella-rattsstrukturer tags: ["klaner", "utredning", "rättsväsende", "segregation"] --- # Utredare: 480 000 bor i områden med parallella rättsstrukturer En statlig utredare uppskattar att omkring 480 000 personer i Sverige bor i områden där parallella rättsstrukturer är ett problem. Hedersnormer, lågt förtroende för samhället och boendesegregation pekas ut som grogrund. Ungefär 480 000 personer i Sverige bedöms bo i områden där parallella rättsstrukturer är ett problem. Uppskattningen kommer från en statlig utredare och [rapporteras av Nerikes Allehanda](https://www.na.se/halv-miljon-bor-i-omraden-med-klanproblem/). Siffran motsvarar knappt fem procent av befolkningen, alltså i storleksordningen en svensk av tjugo. ## Vad utredaren pekar på Tre förhållanden lyfts fram som grogrund för att parallella strukturer växer fram: hedersnormer, lågt förtroende för samhället och boendesegregation. De tre hänger ihop, och ordningen mellan dem är den intressanta frågan. Ett lågt förtroende för polis, socialtjänst och domstolar gör att konflikter i stället löses inom släkten eller inom det egna nätverket. När de lösningarna väl blir norm sjunker förtroendet ytterligare, eftersom myndigheterna varken tillfrågas eller får möjlighet att leverera. Boendesegregationen fungerar i det sammanhanget som förstärkare snarare än som orsak. Den avgör hur många människor som lever inom räckhåll för samma informella auktoritet. ## Ministerns reaktion Skol- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) kommenterar uppgifterna med att de bekräftar hennes bild: "Det här bekräftar min bild av att det största frihetshotet mot det svenska samhället stavas klan", [enligt Borås Tidning](https://www.bt.se/sverige/halv-miljon-bor-i-omraden-med-klanproblem/). Formuleringen är politisk, men den pekar på något som är sakligt centralt i frågan. Det som drabbas av en parallell rättsstruktur är inte i första hand staten, utan den enskilda person inuti strukturen som vill välja annorlunda: den som vill anmäla ett brott, gifta sig med fel person eller lämna en familj. ## Vad siffran inte säger En uppskattning på 480 000 personer bör läsas för vad den är. Den beskriver hur många som bor i områden där problemet bedöms finnas, inte hur många som är utsatta för det eller delaktiga i det. De allra flesta i ett sådant område lever i ingendera rollen. Det gör måttet trubbigt men inte oanvändbart. Det säger var problemet ska sökas, inte hur stort det är i det enskilda fallet. ## Det som återstår att se Av det som hittills är känt framgår inte hur områdena har avgränsats, vilket underlag uppskattningen bygger på eller vilka förslag utredningen kommer att lämna. Det är just de delarna som avgör om siffran går att använda till något. En avgränsning som utgår från polisens områdesindelning ger ett annat resultat än en som bygger på enkäter om upplevd trygghet eller på socialtjänstens ärenden. Vilken metod som valts måste framgå innan slutsatser om utvecklingen över tid går att dra. Vi återkommer när utredningen redovisas i sin helhet. ## Källor - [Halv miljon bor i områden med klanproblem](https://www.na.se/halv-miljon-bor-i-omraden-med-klanproblem/) - [Halv miljon bor i områden med klanproblem](https://www.bt.se/sverige/halv-miljon-bor-i-omraden-med-klanproblem/)