---
title: "Tretton år i Sverige – men utan röst i riksdagsvalet"
description: "Hundratusentals människor har bott och arbetat i Sverige i många år, betalar skatt och har sina barn i svensk skola – men får ändå inte rösta i riksdagsvalet. Förklaringen är enkel: rösträtten till riksdagen är förbehållen svenska medborgare. Inför valet 2026 blossar debatten upp igen."
category: "Inrikes"
category_url: https://dagensblad.se/kategori/inrikes
author: "Agnes Sandberg"
published: 2026-06-22T01:41:00.000Z
updated: 2026-06-22T01:41:00.000Z
canonical: https://dagensblad.se/artikel/tretton-ar-i-sverige-men-utan-rost-i-riksdagsvalet
tags: ["rösträtt", "val 2026", "medborgarskap", "demokrati", "Valmyndigheten"]
---
# Tretton år i Sverige – men utan röst i riksdagsvalet

Hundratusentals människor har bott och arbetat i Sverige i många år, betalar skatt och har sina barn i svensk skola – men får ändå inte rösta i riksdagsvalet. Förklaringen är enkel: rösträtten till riksdagen är förbehållen svenska medborgare. Inför valet 2026 blossar debatten upp igen.

Det är en återkommande paradox i den svenska demokratin. En person kan ha bott i landet i tretton år, lärt sig språket, jobbat och betalat skatt – och ändå sakna rätten att vara med och avgöra vilka partier som ska styra riket. Att fallet väcker frågor är inte konstigt, men reglerna är tydliga: rösträtten i riksdagsvalet kräver svenskt medborgarskap.

## Vad reglerna faktiskt säger

Enligt [Valmyndigheten](https://www.val.se/det-svenska-valsystemet/sa-funkar-rostning-i-svenska-val/rostratten-i-svenska-val) får du rösta i riksdagsvalet om du fyller 18 år senast på valdagen, är **svensk medborgare** och är eller har varit folkbokförd i Sverige. Medborgarskapskravet är alltså absolut för just riksdagsvalet – antalet år man bott i landet spelar ingen roll om man inte är medborgare.

För de övriga valen ser det annorlunda ut. I region- och kommunvalen får även utländska medborgare rösta. Medborgare i ett EU-land, Island eller Norge får rösta så snart de är folkbokförda i kommunen eller regionen. Medborgare i övriga länder, samt statslösa, får rösta om de varit **folkbokförda i Sverige i minst tre år i rad** före valdagen. Det är denna treårsregel som ofta skapar förvirring – den gäller lokalt och regionalt, men inte till riksdagen.

I EU-valet får svenska medborgare rösta, liksom EU-medborgare som är folkbokförda i Sverige och som anmält sig till den svenska röstlängden senast 30 dagar före valdagen. Rösträtten avgörs i samtliga val av uppgifterna i folkbokföringen 30 dagar före valdagen.

## Många berörs

Skillnaden mellan valen syns tydligt i statistiken. Enligt [Statistiska centralbyrån](https://www.scb.se/pressmeddelande/fler-far-rosta-2026/) väntas drygt 590 000 utländska medborgare få rösta i kommun- och regionvalen 2026 – men de är samtidigt utestängda från riksdagsvalet så länge de inte har blivit svenska medborgare. Totalt väntas omkring 7,8 miljoner svenska medborgare bosatta i Sverige kunna rösta i samtliga val, cirka 190 000 fler än 2022.

Det innebär att en stor grupp människor kan påverka vem som styr i deras kommun och region, men inte vilken regering som tillträder. För den som bott länge i landet utan att ta steget till medborgarskap kan klyftan upplevas som svårförståelig.

## Debatten: medborgarskap eller bosättning?

Kärnan i debatten handlar om vad rösträtten ska bygga på. Den ena linjen håller fast vid medborgarskapet som grund: riksdagen stiftar lagar som rör hela nationen, och rätten att utse den bör därför kopplas till det formella band som medborgarskapet utgör. Den som vill vara med och bestämma kan ansöka om att bli svensk medborgare.

Den andra linjen lyfter att människor som lever, arbetar och betalar skatt i Sverige berörs direkt av riksdagens beslut – och att lång tids bosättning därför borde ge inflytande även nationellt, ungefär som redan sker i kommun- och regionvalen.

Någon ändring av medborgarskapskravet för riksdagsvalet är inte aktuell inför valet 2026. För den enskilde som vill rösta nationellt återstår därför vägen via medborgarskap.

## Vad krävs för att få rösta i riksdagsvalet

Kortfattat: svenskt medborgarskap, fyllda 18 år senast på valdagen, och att man är eller har varit folkbokförd i Sverige. För den som vill gå från enbart lokal rösträtt till full rösträtt är medborgarskapet nyckeln. Exakta krav och handläggningstider för en medborgarskapsansökan hanteras av Migrationsverket.

För många som bott länge i Sverige är slutsatsen densamma: tiden i landet räcker inte – det är medborgarskapet som öppnar dörren till valsedeln i riksdagsvalet.

## Källor

- [Rösträtten i svenska val](https://www.val.se/det-svenska-valsystemet/sa-funkar-rostning-i-svenska-val/rostratten-i-svenska-val)
- [Fler får rösta 2026](https://www.scb.se/pressmeddelande/fler-far-rosta-2026/)