--- title: "Skolfrånvaron har bitit sig fast, och forskningen ser ingen snabb lösning" description: "Uppskattningsvis 19 000 elever var borta mer än halva vårterminen 2025, enligt en kartläggning från ett föräldranätverk. Någon samlad officiell statistik finns inte, vilket i sig är en del av problemet. Skollagen är däremot tydlig med vad skolan ska göra." category: "Inrikes" category_url: https://dagensblad.se/kategori/inrikes author: "Maja Falk" published: 2026-08-29T04:34:00.000Z updated: 2026-08-29T04:34:00.000Z canonical: https://dagensblad.se/artikel/skolfranvaron-har-bitit-sig-fast-och-forskningen-ser-ingen-snabb-losning tags: ["skola", "skolfrånvaro", "Skolverket", "elevhälsa"] --- # Skolfrånvaron har bitit sig fast, och forskningen ser ingen snabb lösning Uppskattningsvis 19 000 elever var borta mer än halva vårterminen 2025, enligt en kartläggning från ett föräldranätverk. Någon samlad officiell statistik finns inte, vilket i sig är en del av problemet. Skollagen är däremot tydlig med vad skolan ska göra. Hur många elever som är borta så mycket från skolan att utbildningen står på spel vet ingen med säkerhet. Det låter osannolikt, men det följer av hur systemet är byggt: vad som räknas som frånvaro är inte reglerat i detalj, utan avgörs av skolorna själva, [konstaterar Skolverket](https://www.skolverket.se/styrning-och-ansvar/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/franvaro-i-skolan). Den siffra som oftast citeras kommer därför inte från en myndighet. [Föräldranätverket Rätten till Utbildning](https://www.rattentillutbildning.se/franvaro/) samlade under 2025 in uppgifter från ett femtiotal kommuner, sammanlagt omkring 400 000 elever, och räknade upp resultatet till riksnivå. Enligt den kartläggningen var knappt 19 000 elever borta mer än halva vårterminen 2025, och sammanlagt omkring 127 000 elever borta minst en femtedel av terminen. Siffrorna ska läsas för vad de är: en uppskattning gjord av en intresseorganisation, inte officiell statistik. Att det är den bästa tillgängliga bilden säger något om kunskapsläget. ## Vad skolan är skyldig att göra Här är regelverket däremot tydligt. Är en elev frånvarande utan giltigt skäl ska rektorn se till att vårdnadshavaren informeras samma dag. Det gäller förskoleklass, grundskola och gymnasiet. Vid upprepad eller längre frånvaro ska rektorn skyndsamt utreda orsakerna, om det inte är uppenbart obehövligt. Utredningen ska göras tillsammans med eleven och vårdnadshavaren och med stöd av elevhälsan, och den ska enligt förarbetena fokusera på att kartlägga varför frånvaron uppstått. Det är en viktig formulering. Utredningen ska alltså inte i första hand fastställa hur mycket eleven varit borta, utan varför. ## Orsakerna sitter oftast i flera lager Det är också där forskningen och myndigheterna landar. Långvarig frånvaro har sällan en enda orsak, och därför finns ingen enskild åtgärd som löser den. Det som återkommer i utredningar och forskning är kombinationer: en lärmiljö som inte fungerar för eleven, uteblivet stöd, psykisk ohälsa, mobbning eller sociala svårigheter. För elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar tillkommer sådant som i en vanlig skoldag kan vara avgörande, exempelvis ljudnivå, oförutsägbarhet och otydliga förväntningar. Skolverket är tydligt med att en frånvaroutredning kan behöva mynna ut i förändringar av just lärmiljön, och att den vid behov kan kombineras med en utredning om särskilt stöd. ## Tidigt är det enda som är billigt Den slutsats som är mest praktiskt användbar handlar om tidpunkt. Ju längre en elev varit borta, desto svårare blir vägen tillbaka, eftersom frånvaron efter hand bygger på sig själv: kunskapsluckor gör lektionerna svårare, sociala band tunnas ut och tröskeln in genom skolporten växer. Det är därför tidiga insatser vid begynnande frånvaro framhålls så konsekvent. En elev som börjat missa enstaka lektioner går att möta med små medel. En elev som varit borta i ett år kräver en insats av helt annan storlek, ofta med både skola, elevhälsa, vård och socialtjänst inblandade. ## Varför bristen på statistik spelar roll Att det saknas en samlad nationell bild är inte en akademisk invändning. Utan gemensamma definitioner och löpande uppföljning går det inte att se var problemen växer, inte att jämföra kommuner, och inte att utvärdera vilka insatser som faktiskt fungerar. Det innebär i praktiken att varje kommun och varje skola prövar sig fram på egen hand. Det är rimligen en del av förklaringen till att det, efter många år av larmrapporter, fortfarande saknas ett svar på vad som får eleverna tillbaka. ## Källor - [Frånvaro i skolan](https://www.skolverket.se/styrning-och-ansvar/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/franvaro-i-skolan) - [Frånvaro](https://www.rattentillutbildning.se/franvaro/)