---
title: "Så utses en statsminister när inget block har 175 mandat"
description: "Den preliminära räkningen ger S, V, MP och C 176 mandat mot Tidöpartiernas 173. Men en regering behöver inte en majoritet bakom sig, bara att en majoritet låter bli att rösta emot. Här är reglerna som avgör vem som blir statsminister."
category: "Inrikes"
category_url: https://dagensblad.se/kategori/inrikes
author: "Oscar Lindgren"
published: 2026-09-15T06:04:00.000Z
updated: 2026-09-15T06:04:00.000Z
canonical: https://dagensblad.se/artikel/sa-utses-en-statsminister-nar-inget-block-har-175-mandat
tags: ["regeringsbildning", "riksdagen", "statsminister", "riksdagsvalet 2026"]
---
# Så utses en statsminister när inget block har 175 mandat

Den preliminära räkningen ger S, V, MP och C 176 mandat mot Tidöpartiernas 173. Men en regering behöver inte en majoritet bakom sig, bara att en majoritet låter bli att rösta emot. Här är reglerna som avgör vem som blir statsminister.

Den vanligaste missuppfattningen om svensk regeringsbildning är att en
statsminister behöver en majoritet i riksdagen. Det gör hen inte.

En statsminister behöver att en majoritet låter bli att rösta emot. Det är en
helt annan sak, och det är förklaringen till att ett läge som ser låst ut ändå
kan lösa sig.

## Mandatläget

Enligt den preliminära räkningen har S, V, MP och C tillsammans 176 mandat, mot
173 för M, SD, KD och L. För egen majoritet krävs 175 av riksdagens 349 mandat.

Räkningen är preliminär. Länsstyrelserna räknar om varje röst, och
Valmyndigheten fastställer mandatfördelningen därefter. Med tre mandat mellan
blocken kan den slutliga räkningen ha betydelse.

## Talmannens uppdrag

När den nyvalda riksdagen samlas är det talmannen som leder
regeringsbildningen, inte den avgående statsministern.

Talmannen håller samtal med företrädare för varje partigrupp, så kallade
talmansrundor. Antalet rundor är obegränsat: talmannen kan sondera hur länge
som helst innan ett skarpt förslag läggs fram.

## Fyra försök, sedan extra val

Det som däremot är begränsat är antalet skarpa förslag.

Talmannen får lägga fram fyra förslag till statsminister. Röstas alla fyra ned
ska ett extra val hållas inom tre månader, [enligt beskrivningen av
talmansrundorna](https://sv.wikipedia.org/wiki/Talmansrunda).

SVT:s inrikespolitiske kommentator Mats Knutson sammanfattar den risken kort i
[SVT:s genomgång av tänkbara scenarier](https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fyra-scenarier-sa-kan-nasta-regering-bildas):
"Då är det lika bra att ställa in sig på nyval."

## Så fungerar omröstningen

Här ligger själva mekaniken, och den är kontraintuitiv.

Talmannens förslag faller bara om minst 175 ledamöter aktivt röstar nej. Ja-röster
och nedlagda röster räknas inte mot förslaget. En kandidat kan alltså tillträda
med långt färre än 175 ja-röster, så länge nej-sidan inte når 175.

Principen kallas negativ parlamentarism och är inskriven i regeringsformen.

## Ett exempel från verkligheten

Omröstningen i januari 2019 visar hur det ser ut i praktiken.

Stefan Löfven valdes då till statsminister med 115 ja-röster, 77 nedlagda och
153 nej, [enligt sammanställningen av regeringsbildningen efter valet
2018](https://sv.wikipedia.org/wiki/Regeringsbildningen_i_Sverige_efter_valet_2018).
Ja-rösterna kom bara från S och MP. Det räckte, eftersom nej-sidan stannade
under 175.

Den regeringsbildningen tog drygt fyra månader.

## Vad man ska hålla ögonen på

Tre saker avgör hur snabbt det går den här gången.

Den slutliga räkningen, som fastställer om marginalen är tre mandat eller något
annat. Vilka partier som är beredda att lägga ned sina röster i stället för att
rösta nej. Och hur talmannen väljer att disponera sina fyra försök: läggs det
första förslaget tidigt som ett test, eller först när en uppgörelse är klar.

## Källor

- [Fyra scenarier: Så kan nästa regering bildas](https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fyra-scenarier-sa-kan-nasta-regering-bildas)
- [Talmansrunda](https://sv.wikipedia.org/wiki/Talmansrunda)
- [Regeringsbildningen i Sverige efter valet 2018](https://sv.wikipedia.org/wiki/Regeringsbildningen_i_Sverige_efter_valet_2018)

