---
title: "Kommunerna betalar mer än hälften av kulturen, och skillnaderna är stora"
description: "Umeå lägger fyra procent av sin budget på kultur, Vilhelmina under en procent. Kommunerna står för över hälften av de offentliga kulturpengarna i Sverige, och det är på söndag väljarna avgör vem som ska hålla i dem de kommande fyra åren."
category: "Inrikes"
category_url: https://dagensblad.se/kategori/inrikes
author: "Agnes Sandberg"
published: 2026-09-11T01:11:00.000Z
updated: 2026-09-11T01:11:00.000Z
canonical: https://dagensblad.se/artikel/kommunerna-betalar-mer-an-halften-av-kulturen-och-skillnaderna-ar-stora
tags: ["kulturpolitik", "kommuner", "valet 2026", "bibliotek", "kulturskola"]
---
# Kommunerna betalar mer än hälften av kulturen, och skillnaderna är stora

Umeå lägger fyra procent av sin budget på kultur, Vilhelmina under en procent. Kommunerna står för över hälften av de offentliga kulturpengarna i Sverige, och det är på söndag väljarna avgör vem som ska hålla i dem de kommande fyra åren.

När kulturpolitik diskuteras i valrörelsen handlar det oftast om staten: kulturministern, Kulturrådet, public service. Men den som vill veta om biblioteket får ha kvar sina öppettider eller om kulturskolan får en ny kö bör titta närmare hemma. Kommunerna står för 52 procent av de offentliga kulturutgifterna, staten för ungefär en tredjedel och regionerna för resten, visar [SVT Kulturs genomgång](https://www.svt.se/kultur/har-ar-kulturens-okanda-makthavare) av en ny rapport från fackförbundet DIK.

## Från fyra procent till under en

Rapporten bygger på SCB:s uppgifter om kommunernas nettokostnader för bibliotek, kulturskola och allmän kulturverksamhet, och siffrorna för 2024 visar hur olika prioriteringarna är. I toppen ligger Umeå, som lägger 4,0 procent av sin budget på kultur. Därefter följer Säter och Malmö med 3,1 procent vardera, och Simrishamn och Luleå med 2,8.

I botten återfinns Vilhelmina med 0,8 procent och Överkalix med 0,9. Strax ovanför ligger en grupp kommuner på omkring en procent, bland dem Timrå, Nordmaling, Grums, Färgelanda och Östra Göinge.

Måttet är andel av budgeten, inte kronor per invånare, vilket gör att en liten kommun med hög prioritering kan hamna högt upp trots små belopp i absoluta tal.

## Två kommuner, två synsätt

SVT ställer Säter och Timrå mot varandra som illustration. Säter i Dalarna, med omkring 11 000 invånare, har haft en egen kulturnämnd sedan 1970-talet. Nämndens ordförande Lennart Götesson (S) beskriver ambitionen som att försöka öka kulturbudgeten även när ekonomin är ansträngd, och hans moderata motpart Caroline Willfox är enig om att kultur är något en kommun behöver ha.

I Timrå utanför Sundsvall, med 17 000 invånare, hanteras kulturen i en gemensam kultur- och tekniknämnd tillsammans med fastigheter, vägar och avfall. Ordföranden Markus Sjöström (M) sammanfattar bredden som att spännvidden går "från basker till bygghjälm". Roger Nordén från lokala Timråpartiet ser det som ett varningstecken och menar att kulturen är det som förenar människor.

## Därför spelar det roll på söndag

Poängen med kartläggningen är enkel: de här procenten bestäms i kommunfullmäktige, inte i riksdagen. Ett bibliotek som stänger en filial, en kulturskola som höjer avgiften eller ett kulturhus som byggs är nästan alltid ett kommunalt beslut, fattat i en budget där kulturen konkurrerar med skola, äldreomsorg och gator.

Det gör kommunvalet till det val som har störst betydelse för det kulturliv de flesta faktiskt möter i vardagen. Den som vill påverka gör alltså klokt i att fråga sina lokala kandidater hur de ser på kulturbudgeten, snarare än att bara lyssna på partiledardebatternas rikspolitiska utspel.

## Källor

- [Här är kulturens okända makthavare](https://www.svt.se/kultur/har-ar-kulturens-okanda-makthavare)