---
title: "Kleroterion, maskinen som lottade fram Atens politiker"
description: "I det antika Aten lottades omkring 1 200 uppdrag ut varje år i en marmormaskin. Marmorstyckena var en gåta i hundra år tills ett inristat ord upptäcktes. Nu återskapas maskinen av forskare och en skulptör."
category: "Vetenskap & teknik"
category_url: https://dagensblad.se/kategori/vetenskap
author: "Astrid Holm"
published: 2026-09-06T09:20:00.000Z
updated: 2026-09-06T09:20:00.000Z
canonical: https://dagensblad.se/artikel/kleroterion-maskinen-som-lottade-fram-atens-politiker
tags: ["arkeologi", "Aten", "demokrati", "historia"]
---
# Kleroterion, maskinen som lottade fram Atens politiker

I det antika Aten lottades omkring 1 200 uppdrag ut varje år i en marmormaskin. Marmorstyckena var en gåta i hundra år tills ett inristat ord upptäcktes. Nu återskapas maskinen av forskare och en skulptör.

Veckan före ett svenskt val handlar om att räkna röster. I det antika Aten handlade en stor del av demokratin i stället om att dra lott, och man hade en maskin för det.

## Vad maskinen gjorde

Den hette kleroterion och användes för att slumpmässigt utse politiska representanter i Atens demokrati från början av 500-talet före Kristus, [rapporterar SVT](https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/har-aterskapas-2500-ar-gamla-lottningsmaskinen).

Arkeologen Liliane Lopez-Rabatel beskriver omfattningen: "Man drog lott om 1 200 uppgifter per år. Ett stort antal personer lottades fram varje dag, månad och år."

Tillsammans med en skulptör återskapar forskare nu maskinen utifrån marmorstycken och historiska källor. Styckena "utgjorde en gåta i hundra år", enligt Lopez-Rabatel, innan ett inristat ord på dem gav ledtråden till vad de en gång varit.

## Varför lotta i stället för att rösta

Att slumpen fick avgöra så många uppdrag är inte ett tecken på att atenarna tog demokratin lättvindigt, utan tvärtom på vad de var rädda för.

Ett val premierar den som är känd, vältalig och har råd att kampanja. En lottning gör ingen av de sakerna. Den gör det också poänglöst att muta väljare, eftersom ingen väljare avgör något, och den gör det svårt att bygga varaktiga maktnätverk kring enskilda ämbeten när innehavaren byts ut med jämna mellanrum.

Det atenarna sparade valen till var främst de uppdrag där ren kompetens ansågs livsavgörande, framför allt de militära befälen. Allt annat kunde slumpen sköta.

## Vad som gick förlorat och vad som fanns kvar

Bland forskarna som medverkar finns också historikerna Vincent Azoulay och Paul Cartledge. Stammarnas indelning, som lottningen byggde på, var enligt genomgången central för Atens demokrati i över 200 år.

Systemet hade förstås gränser som inte tål att romantiseras: kvinnor, slavar och de flesta inflyttade stod utanför hela apparaten.

Ändå är maskinen värd en tanke i en valvecka. Den är ett fysiskt föremål som svarar på en fråga som fortfarande ställs, nämligen hur man ser till att makt inte fastnar hos dem som redan har den. Atens svar var en marmorblock med springor, och en påse med brickor.

Vi anger inte var maskinen återskapas eller när rekonstruktionen ska vara klar, eftersom det inte framgår av den källa vi läst.

## Källor

- [Här återskapas 2500 år gamla lottningsmaskinen](https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/har-aterskapas-2500-ar-gamla-lottningsmaskinen)